Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnar Dahmén, »Prästmedicinen»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13°
gunnar dahmén
staten och människorna. Att bestrida förslagets möjlighet var den
framkomligaste vägen för förslagets motståndare. Minst hade man
att andraga mot nödvändigheten — åtminstone av en förbättrad
läkarevård, mera mot nyttan av det föreslagna sättet att avhjälpa
missförhållandena men mest mot möjligheten.
En broschyrförfattare ansåg förslaget ej förtjäna »annan kritik
än förakt och åtlöje». Ett utförligt uttalande till medicinska
fakultetens protokoll i Uppsala vågade bestrida nödvändigheten av flera
läkare. Antalet läkare reglerar sig själv enligt lagen om tillgång och
efterfrågan. Skulle något göras, vore det att förbättra de redan
befintliga läkarnas ställning. »Om ett skepp, fastän besatt med
duglige sjömän, seglar illa och illa lyder roder, till följd av alla dessa
betydande omständigheter sammanlagda, att det är felaktigt byggt,
att folket saknar proviant, att det har brist på segel och andra
medel till fortkomst, skulle det väl falla någon in att tro, det detta
bleve avhjälpt endast därigenom att man fördubblade besättningen?»1
ökat antal läkare skulle ej förbättra folkhälsan. Den omtalade
författningen från 1786 lär aldrig ha efterlevts.2
Samma opponent vänder sig också mot den föreslagna
inrättningens nytta. Man måste därvid ställa frågan, huruvida det
avsedda ändamålet, en förbättrad allmän läkarvård, verkligen kunde
vinnas. Frågan besvarar han nekande. Halv kunskap är farlig,
farligare än ingen kunskap alls. För det andra skulle prästerna
med den stora apparat, som avsågs, ändå icke förvärva sig större
kunskaper, än att dessa lika väl kunde inhämtas på lediga stunder
ur tillgängliga populärmedicinska skrifter. »Varför då vilja giva
Medicina popularis en syster (Med. ruralis et pastoralis) med
vidunderligt namn, likasom vore människorna i staden och på landet
i fysiskt avseende olika, likasom borde en läkare i prästedrägt handla
efter andra regler än en i borgerlig?»3
Den andra frågan han ställer är, i vad mån den föreslagna
inrättningen kan få konsekvenser för prästeståndet. Den förlängda
och fördyrade utbildningen skulle öka den redan bekymmersamma
prästbristen. Det vore heller icke behagligt för prästerskapet, att
tillgången på präster skulle komma att bero på ämbetsmän, som egent-
1 VJ, IV: 11 (Anm. till med. fak:s i Uppsala prot. den "/3 1810).
2 VJ, IV: 6.
3 VJ, IV: 33.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
