Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnar Dahmén, »Prästmedicinen»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»prästmedicinen» I29
domar fordrar ingen djup lärdom, ingen systematisk forskning,
sedan man nu har goda översättningar och förklaringar; det förnämsta
är att själv vara fri från fördomar, äga sina åhörares fulla förtroende,
nitiskt gagna och upplysa sina medmänniskor, och däri söka sin
bestämmelse och i dess uppfyllande sin rätta belöning.»1 Med den
föreslagna förändringen i skolunderbyggnaden skulle också de
läkarvetenskapliga studierna underlättas. Vederbörande behövde vid
akademien blott ägna ett år åt de teoretiska studierna och ett år åt
de praktiska vid institutionen i Stockholm. Detta skulle vara mindre
kostsamt, än om han tagit filosofiska graden.2
Det stod dock ganska klart, att det var verkliga svårigheter att
jämka ihop utbildningen till präst — läkare. Ett förslag
framkastades, att prästens medicinska kunskaper skulle inskränka sig till ett
certifikat, att han kunde föreslå enkla medel vid »de mest gångbara
sjukdomarna». För denna medicinska undervisnings meddelande
skulle inrättas en särskild professur »för husmedicinens lärande» —
vilket lätt borde kunna ske på bekostnad av »säkert överflödiga
lärare i orientaliska språken och teologien». »Då för övrigt de
blivande prästerna skola vid seminarium för predikoövningar tillbringa
en viss determinerad tid, så äga de säkert tid övrig att då begagna
den särskilt för deras räkning tillförordnade professorn i
medicinen.» Säkrast vore att först genom experiment undersöka
möjligheterna. Låt några läkare försöka sig som präster. »Låt oss sedan
höra vad en sådan lärare och läkare uträttat och skyndom sedan
att med största iver befordra ett så nyttigt och riksgagneligt
förslag som det ifrågavarande.»3
Stipendier skulle avhjälpa de genom de förenade studierna
förorsakade merkostnaderna.4 Prästerskapets inkomster skulle komma
att höjas genom läkargöromålen.5
Att ställa sig upp och förringa värdet av ett så riksgagnande,
patriotiskt, filantropiskt och allmännyttigt förslag var icke lätt.
Att bestrida dess nytta, var icke heller lätt, men det skulle ju kunna
låta sig göra, om man utmålade de negativa sidorna, skadan för
1 VJ, III: in (D. v. Schulzenheim).
2 VJ, III: ioi f. f. (Stats- och Bev.-utskottets betänkande).
3 VJ, III: 83 (SP).
4 VJ, III: 72 (/. f. Litt. o. Th.).
5 VJ, III: 73 (/. f. Litt. o. Th.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
