Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ingrid Johansson, Altarskåpet vid Strängnäs’ domkyrkas högaltare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i6o ingrid johansson
tidigare. I Getsemanebilden kommer Judas in genom porten, medan
Kristus knäfaller. Enligt bibelns skildringar hade Kristus ju redan
hunnit väcka lärjungarna, då Judas kom. I den italienska
1400-talskonsten ser man tåget med knektarna komma på avstånd, och
Dürer har i sina passionsskildringar givit två scener, dels Kristus
knäfallande, dels tillfångatagandet. Judas och Zacheus äro i
Strängnäs framställda i mindre skala för att utmärka tidsskillnaden. Trots
realismen har alltså icke något radikalt brott med det traditionella
skett.
Också kompositionen i korsfästelsen och korsbärandet med sin
fortskridande skildring av vandringen till Golgata ger uttryck åt den
gotiska konstens sätt att episkt skildra händelserna i bild, ett
uppfattningssätt som står nära litteraturens.
Några drag ha fått visa hur det medeltida finnes kvar i
människornas föreställningssätt vid slutet av 1400 talet, men för att visa
hur långt man dock stod från höggotiken vill jag peka på
Kristusframställningen i himmelsfärden. Kristus framhävs varken genom
några yttre tecken eller genom större skala. Trots sin placering
dominerar han icke bilden. Det är i åskådarnas gripenhet, som man
upplever hans storhet. Detta är det betydelsefulla nya som
kommer fram i denna bild.
Under denna tid, reformationens förberedelsetid, var religionen
mindre än någonsin likriktad. Alla former funnos sida vid sida.
Man kan se hur de olika folkens temperament och sociala
förhållanden ha bestämt religionens inriktning och intensitet, liksom även
hur fromhetslivet erhöll mycket olika karaktär inom olika
socialskikt.
Det religiösa livet hade förytligats, alltför stor vikt lades vid yttre
bruk, ceremonier, vallfarter, avlat. Antalet gudstjänster och
altaren ökade, framför allt på grund av den mängd av helgon, som
dyrkades. Kyrkan kunde utnyttja vidskepligheten hos den stora
massan till egen fördel. I Tyskland, framför allt i Böhmen, förde
reformkraven till folkrörelser, som sökte genomdriva bestämda krav
med våldsmedel. Luther var fast förankrad i det folkliga, kraftfull
och icke rädd för strid. Den samtida konsten speglar dessa
förhållanden. Pinder säger om en St. Georgsstaty i München från omkring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
