- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtiotredje årgången, 1943 /
178

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnar Westin, Nicolaus Olai Bothniensis och den s. k. D-källan till Uppsala mötes handlingar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

178

gunnar westin

med en hänvisning till det faktum, att ett par dissertationer om
Uppsala möte visserligen funnos jämte en vidlyftig berättelse i
Baazius’ kyrkohistoria men att alla dessa voro på latin. Därför
tycktes, att rum icke borde nekas denna berättelse på modersmålet.
Motiveringen är alltså icke, att den skulle vara så värdefull på grund
av Nicolaus Olai Bothniensis’ förmenta författarskap, ehuru
Loen-bom måste ha vetat om Stiernmans uppgift därom.

Här föreligger alltså det berömda utropet i tryck. Saken berättas
utan utsmyckning sålunda: »Tå sade Præses: Nu är Swerige blifwit
en Man, och alle hafwa wi en Herre och Gud.»1 Man bör lägga märke
till den formulering denna passus här har, ty den är i andra, nedan
angivna uppgifter annorlunda stiliserad, vilket kan tillskrivas behovet
att utsmycka saken. Detta kommer, ehuru svagt, till synes i den av
Stiernman ett tjugotal år tidigare publicerade Werwings historia
om Sigismund och Karl IX, där yttrandet återges sålunda: »Sade
altså Præses öfwerliudt: Nu är Swerige blifwit en Man, och alla hafwa
Wi en enda Gud.»2 Här har alltså sättet för utropet också angetts —
»överljutt» — och dessutom skiljer sig själva yttrandet något från
den av Loenbom tryckta D-källans form (»en enda Gud» i stället för
»en Herre och Gud»), Den av Stiernman 1746 tryckta Werwings
historia utgöres emellertid på denna punkt av Arnold Johan Messenius’
i slutet av 1640-talet författade historia, som Werwing på
1690-talet hade om hand.3

Vi ha redan mött A. A. von Stiernman, vars omfattande och
flitiga forskningar och publicering av aktstycken äro väl kända. Det
är uppenbarligen just Stiernman, som är skulden till att den
bristfälliga D-källan vann ett så högt anseende under 1700-talet. Det
synes nämligen ha varit han, som tidigast har lancerat uppgiften,
att dess författare skulle vara ingen mindre än Uppsala mötes
preses. Detta utsäges direkt i en avhandling om Uppsala möte,
Disser-tatio Historica de Concilio Upsaliensi, framlagd i Uppsala 1724.4

1 Ibdm, s. 138.

2 J. Werwing, Konung Sigismunds och Konung Carl den IX:des
Historier, I (Sthm 1746), s. 145. Jfr avskriften E. 324, fol. 32 (UUB).

3 Enligt vad som framgår av den i föreg, not nämnda handskriften, en
avskrift av Messenius’ historia, har bestämningen »överljutt» tillagts senare.

4 Preses vid disputationen var historieprofessorn Lars Arrhenius och
respondent var Petrus Strandman. Akten försiggick den 13 juni 1724. Jfr

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:12:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1943/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free