Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnar Westin, Nicolaus Olai Bothniensis och den s. k. D-källan till Uppsala mötes handlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nicolaus olai bothniensis, uppsala mötes handlingar 179
På sidan 18 i denna avhandling nämnas personer vid mötet, och det
framhålles, att ett par namn, som icke finnas i Baazius’ berättelse,
dock finnas »in diario hujus Concilii, cujus auctorem fuisse
Praesi-dem & ArchiEpiscopum Nicol. O. Bothniensem, docuit nos Clariss.
Dn. Stiernman, Collegio Antiquit. quod Holmiae est, a secretis».
Detta är en viktig notis. Den betygar, att det är
antikvitetskollegiesekreteraren Stiernman, som gett den vilseledande upplysningen
angående D-källans härstamning. Att det gäller denna, av
Ridder-stierna avskrivna källa, är utom all fråga, ty detta betygas av en
annan uppgift av Stiernman, som vi strax komma till. Någon som
helst grund för påståendet, att Nicolaus Olai Bothniensis skulle vara
författare till denna berättelse, finns icke. Karl Hildebrand förklarar,
att »från den beskyllningen torde det vara ganska lätt att fria honom».1
Intet i berättelsen tyder därpå, tvärtom talar dess bristfälliga skick
bestämt däremot. Dessutom har Ridderstierna, som spred
avskrifter av D-källan, icke haft reda på detta författarskap, vilket han
eljest, om han hittat någon uppgift därom, givetvis skulle ha
åberopat för att höja sin avskrivna »relations» anseende.2 Att denna,
tvärtemot prästeståndets nyss citerade mening, icke heller förelästes
vid jubelfesten 1693, visar, att man då icke trodde, att Nicolaus
Olai Bothniensis var dess författare.3 Då uppstår frågan, vilket
intresse Stiernman kunde ha av att sprida en uppgift, som tydligen
var gripen ur luften. Man finner då, att här förelåg ett släktintresse.
Komministern O. A. Stiernman var A. A. Stiernmans styvfader,
och Stiernman antog också styvfaderns namn. Denne komminister
Stiernman var emellertid ättling till Nicolaus Olai Bothniensis,
nämligen hans sonsons son.4 Uppenbart är alltså, att Stiernman letts
av beundran för släktens berömde förfader. Detta intresse att föra
fram släktens anfader såsom författare av ett föregivet diarium vid
Uppsala möte kan anses såsom en viss parallell till Nils Rabenius’
också E. Lewenhaupt, Johan Heysig-Ridderstierna (Uppsala 1893), s. 85,
samt SRA III: 1, s. 30.
1 HT 1893, s. 99.
2 Ridderstierna förklarar blott, att den var skriven av en »nitälskande
präst», såsom vi strax få se.
3 Emil Hildebrand har klargjort detta. Se E. Lewenhaupt, a. a., s. 85 f.
4 G. Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, VII
(1932), s. 664 o. 640.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
