Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Sverker Ölander, Den Eurén-Snellmanska samlingen i Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den eurén-snellmanska samlingen i uppsala
203
Euréns brevväxling t. o. m. 1845.
Efter denna framställning av Axel Euréns levnad fram till det
år, som på sitt sätt utgör den största milstolpen på hans levnadsväg
må vi här helt flyktigt betrakta den bevarade korrespondensen från
denna nu skildrade period fram till och med år 1845.
Den första stora brevgrupp, som då möter oss, utgöres av Euréns
korrespondens med föräldrahemmet, vilken omfattar volymerna G 65
a—b (från föräldrarna till Eurén), G 65 d (från systern till Eurén),
G 65 m (från Eurén till föräldrarna) och G 65 u (från Eurén till
systern). I G 65 b ingå även de tidigare breven från Axel Euréns maka,
men då denna brevväxling finnes bevarad först från år 1847 faller
den ju ej inom detta tidsavsnitt.
En dominerande plats i denna familjekorrespondens före 1845
intager brevväxlingen mellan mor och son, vilken helt säkert vore väl
värd ett mer ingående studium. Denna samling utgöres av
två-hundratemtiotvå brev från modern till sonen1 och
etthundrafemtioett från sonen till modern.2
Brita Maria Euréns bevarade brevskrivning till sonen Axel
börjar, då han just lämnat barndomshemmet i Stockholm och kommit
till rektor Arosenius i Västerås, och slutar i februari 1828, då sonen
på grund av en scharlakansfeberepidemi i hennes flickpension icke
kunde besöka hemmet, fastän han vistades i Stockholm. I dessa
brev framträder hon som en kvinna, som suveränt behärskar
brevskrivningens icke alltid så lätta konst. Hon har en elegant och
vårdad piktur, skriver en ledig svenska samt har förmåga att ge
målande skildringar från sitt arbete. Till allt detta kommer också en
stor skicklighet att sätta sig in i sonens skiftande förhållanden som
skolpojke, student, magister, informator och huskaplan och att visa
personligt och levande intresse för hans olika uppgifter. Genom allt
detta framträder denna kvinna som en god representant för alla de
accepterat utmärkelsen, tillfogar han: »Jag borde tillagt (i svaret till biskopen),
att min hustru ännu heldre mottog titeln af Prostinna, i thy att hon fann sig
besvärad af att stundom kallas Hofprecfikantska, ja till och med
Hofpredi-kantinna.» I, s. 747.
1 G 65 a: 4—153. G 65 b: 155—257.
2 G 65 m: 2061—2212.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
