Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Nils Rodén, Resebrev från Adolph Sten till Herrnhut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2l6
NILS RODÉN
draga till att klarlägga förbindelserna mellan de andliga rörelserna
i Finland och i vårt land.
C. J. E. Hasselberg har ej själv tagit del av Stens resebrev och
återger av det som dessa brev innehålla om det herrnhutiska
inflytandet i Norrland, endast följande uppgifter ur Pajulas referat:
»Turdfjæll synes ha tillhört den äldre strängare pietistiska riktningen.
En herrnhutisk emissarie Stein, som i Juli 1779 besökte Torneå,
fann, att han ’treu meint, hat aber Argwohn auf die, die um Torno
herum sich vor Brüder ausgeben’. Vid ett nytt besök 1782 tyckte
Stein från sin ståndpunkt, att T. innästlat sig i egenrättfärdighetens
bojor och talade med honom om huru egenrättfärdigheten hindrar
den väckta människan att komma till inre fröjd på grund av Jesu
blodiga död . . . [Om väckelsen i Kalix] den herrnhutiska
emis-sarien Stein år 1782 kunde berätta, att där funnos vid pass 200
’evangelisch Erweckte’.» »Härifrån fortsatte han till Stockholm»,
fortsätter Pajula, utan att nämna något om Stens upplevelser under
resan från Kalix till Stockholm, vilket är helt förklarligt, då hans
uppgift inskränkte sig till en skildring av Brödraförsamlingens
verksamhet i Finland. Hasselberg grundar sina uttalanden om Sten
uteslutande på Pajulas framställning och har därför ej några
upplysningar att lämna om Stens resor genom Norrland.1
H. Pleijel har på några ställen i sin avhandling Herrnhutismen i
Sydsverige utnyttjat Stens berättelse från år 1782—1783 (RigFaii)2
men skulle dock för sin framställning ha kunnat ytterligare
tillgodogöra sig Stens resebrev.3
Av utrymmesskäl ha 37 brev från Sten till fru Charlotta von
Feilitzen på Ramsdal i S:t Anna socken, Östergötland, ej kunnat
publiceras i detta sammanhang. Av dessa äro 25 avsända från Norr-
1 C. J. E. Hasselberg, Norrländskt fromhetsliv, ss. 294, 351; J. S. Pajula,
a. a., s. 20—23; N. Rodén, Herrnhutismen i Norrland (KÅ 1938), ss. 160, 183 f.
2 H. Pleijel, nämnda arbete, ss. 169 (Johan Jacob Sundius), 173 (Anders
Forssell i Allerum), 181 (Eliseus Winding i Höja), 184 (Wendela Stjernsvärd
på Engeltofta i Barkåkra), 207 (J. P. Orrberg i Kristianstad), 239 (Carl
Kullberg i Östra Strö), 245 (biskop Celsius’ förhållande till herrnhutarna). Jfr
även s. 255, där Pleijel citerar brev från Sten till Briant av d. 11/3 och 12/4
1786 (RigFa8b) angående de två inbördes oeniga herrnhutiska grupperna i
Göteborg.
3 Pleijel förbigår helt Stens uttalande om »Br. Kraaks Vater»,
språkmästa-ren vid universitetet i Lund Ifvar Kraak, »der auch den Br. Thulin da er hier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
