Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Ragnar Askmark, Svensk prästutbildning fram till år 1700 (Docent David Lindquist)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’272 granskningar och anmälningar
ledningen innehades av en av kapitulares, undervisades scholares i de
teoretiska ämnena. Redan under skoltiden började de blivande prästerna
att deltaga i gudstjänstlivet. Den praktiska utbildningen ägde rum i
domkyrkans kortjänst. Här benämndes prästkandidaterna chorales.
Medeltidens prästutbildning har förf. behandlat på ett fåtal sidor, och
man kan ifrågasätta, om icke undersökningen av denna period hade
kunnat fördjupas. Man skulle i detta sammanhang kunna peka på flera
problem t. ex. frågan om Upsalaskolans förhållande till de övriga
skolorna, frågan om uppkomsten av communitas choralium etc. I sin
nuvarande form borde avhandlingen snarare haft titeln: Svensk
prästutbildning från reformationen fram till år 1700 — med en inledning om
medeltiden.
Särskilt värdefull är förf:s framställning av 1500-talets
prästutbildning, som i yttre avseende icke undergick någon nämnvärd förändring,
men gav en ny syn på prästens ämbete och uppgift. Här lägger man i
synnerhet märke till den viktiga iakttagelsen om Romarebrevets
ställning i undervisningen — detta i egenskap av ett reformatoriskt
huvuddokument. B. Rud. Halls uppfattning om prästutbildningen enligt KO
1571 har förf. bekräftat. Ehuru KO icke innehöll några bestämmelser
om en undervisning utöver trivialskolans ram, har utbildningen dock
fortsatt i domkyrkorna med föreläsningar och predikoövningar under
ledning av teol. lektorn. I samband härmed korrigeras också den
tidigare forskningens uppfattning angående utökningen av
kristendomsundervisningen i SO 1611. — Genom beslutet vid riksdagen i Norrköping
1604 avskaffades de gamla prelaturerna. Härmed övergick
prästutbildningen från domkyrkan till skolan.
I nästa kapitel: »Från stiftet till universitet», behandlas
undervisningen i de olika stiften. »Stiftshögskolorna» grundades. De teol.
lektoraten befästes och blevo de förnämsta skolämbetena. Detta skedde i
samband med genomförandet av ämnesläraresystemet. Oppositionen
mot lektoratsväxlingen kom från de realistiska strömningarna, som ville
göra skolan oberoende av teologien. Vid 1600-talets mitt hade
emellertid de teol. lektorerna fått en förnämlig position. De sutto i
domkapitlen »närmast biskop och domprost» (sid. 103). Den andre teol.
lektorn hade dock icke alltid den ställning, som förf. menar. Vid
tillsättningen av detta lektorat i Västerås 1692 heter det: »skole dock dhe,
som äldre äro, behålla rangen för honom, hwilket och wijd andra
Gymnasier är brukeligit» t. ex. Strängnäs och Härnösand. (Västerås
domkapitels prot. 3/8 1692.) De äldsta fil. lektorerna hade här rangen över
secundus lector. Möjligen har denna anordning sammanhang med
kritiken mot lektoratsväxlingen. Betydelsefullt är avsnittet om
super-intendenturerna och deras prästutbildning. Förf. uppvisar här
spänningen mellan svensk och utländsk kyrkorättslig åskådning. För
förståelsen av uppfattningen om biskopsämbetet i HB 1811, där den
kungliga utnämningen betraktades såsom det konstitutiva, är denna
utredning viktig. Resultaten bekräfta Kjöllerströms forskningar på denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
