Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Ragnar Askmark, Svensk prästutbildning fram till år 1700 (Docent David Lindquist)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’272 granskningar och anmälningar
prästutbildningen vid gymnasiet. Men även för de hem vändande
studenterna var den en värdefull ekonomisk tillgång. En genomgång av
protokollen för Västerås stift visar tydligt detta. De fattiga studenterna
måste sålunda antingen vistas vid universitetet, där möjligheterna till
uppehälle voro begränsade, eller vid gymnasierna, där information och
sockengång blevo goda hjälpkällor. Annars blev man »driftdjäkne»,
vilket kunde ha allvarliga följder med sig.
I det tredje kapitlet: »Prästutbildningen vid universitetet», fastslår
förf., att universitetet i främsta rummet framstod såsom en kyrklig
bildningsanstalt. Det var seminarium ecclesiae. Flertalet studenter
voro blivande församlings- eller skolpräster. En akademisk examen
utgjorde emellertid icke kompetenskrav för något ämbete i riket utanför
universitetet. Men liksom prästeståndet yrkat på, att ingen skulle
inskrivas vid universitetet utan testimonium från respektive stift,
utfärdades också testimonium vitae från universitetet. Förf. omnämner
icke i detta sammanhang, att Upsala universitets konstitutioner 1655
innehåller en bestämmelse om testimonium akademicum. Ej heller
omtalas de överläggningar i testimoniifrågan, som ägde rum i collegium
episcoporum 1655 (UUB: K 70: 251).
Melanchtons betydelse för undervisningen i vårt land framhäver
förf. i det fjärde kapitlet: »Den teoretiska utbildningen». Den officiella
läroboken i dogmatik blev Hafenreffers Loci theologici. Ärkebiskop P.
Kenicius lät emellertid 1612 utgiva ett Compendium Hafenrefferi, som
var avsett att användas vid den lägre undervisningen. Av ett visst
intresse är emellertid, att Hafenreffers kompendium 1650 utkom i en
svensk översättning av kyrkoherden i Häradshammar, Laurentius
Laurinus med titeln: Compendium Theologiae . . . Thet är, Then
Chris-telighe Religionens Lärostycker. Några av de läroböcker, som brukades
vid den kyrkohistoriska undervisningen »äro kända» (sid. 307). Till de
här nämnda kan läggas Johannes Kromayers Indiculum historiae
ecclesia-sticae.
Fram till 1600-talets mitt voro de teologiska studierna samlade kring
exegetiken och dogmatiken. Under den närmast följande tiden
tillkommo emellertid flera nya läroämnen. Vid 1600-talets slut läste man
egentligen ingen exegetik. År 1684 beslöt t. ex. Västerås domkapitel att
slopa den exegetiska undervisningen vid gymnasiet. Förf. sätter detta
i samband »med det faktum, att prästutbildningen nu allmänt börjat
övergå till universiteten» (sid. 296). Gymnasierna kunde icke behålla
den kurs, som hörde till det sista prästutbildningsstadiet. Å andra sidan
visar förf., att man läste mycket litet exegetik vid universitetet. Ämnet
hörde »till de mera framskridna studierna» (sid. 201). Och vid samma
gymnasium, som slopat exegetiken, infördes undervisning i moralteologi.
Orsaken till denna förändring i studieämnena sammanhänger nog
icke endast med prästutbildningens förskjutning till universitet. När
Västerås domkapitel 1684 slopar exegetiken, motiveras detta med, att
många gymnasister med tiden »kunna slå sig till annat stånd och som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
