Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Sven Kjöllerström, Missa Lincopensis (Docent Hans Cnattingius)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’272
granskningar och anmälningar
väntar givetvis efter detta åtminstone något slags beslut i saken. I
Örebrodekretet beröres likväl icke frågan med ett ord, oaktat communio
sub una såsom direkt stridande mot Guds ord måste anses som ett av de
allra allvarligaste missförhållandena, som icke heller kunde räddas genom
någon evangelisk omtolkning. Även i andra punkter är mötesbeslutet
konservativare än Laurentius Andreaes framställningar. En obetydlig
men roande inadvertens har insmugit sig i kommentaren till beslutet.
Det sägs om bestämmelsen, att Fader vår, Ave Maria och Credo skulle
läsas för folket i predikan, att den »i skärpt form» sedan ingår i »Olavus
Petris postilla av 1530, och från de kyrkliga delstatuterna övergår den i
KO av 1571 och KL av 1686» (s. 26). Självfallet förekommer icke Ave
Maria i sistnämnda skrifter.
Utvecklingen under 1530-talet har till följd av främst Kjöllerströms
forskningar kommit att framstå i en ny och klarare dager. Förf. skildrar
åter detta skede. Betydelsen av kyrkomötet i Uppsala 1536, där svensk
gudstjänst officiellt påbjöds av de församlade kyrkomännen,
poängteras med rätta. Något väl kategoriskt är det dock, att som förf. fastslå:
»Utvecklingens gång kunde dock icke ändras. Den var i stort sett
fastställd i och med Uppsalabesluten 1536.» Som förf. framhåller i
inledningens sista parti — en skildring av de personliga resurserna i
Linköpings domkapitel och stiftets liturgiska utveckling 1536—40 — voro
varken prästerna eller folket gynnsamt stämda för reformationsverket
(s. 60). Under dackefejden stod ju också alltsammans på spel.
I undersökningens andra kapitel (s. 64—100) ger förf. en översikt
av innehållet i ML och visar, att den utgått från den medeltida mässan i
Linköpings stift. Då stiftet aldrig erhöll något tryckt missale, har det år
1493 tryckta Breviarium Lincopense lagts till grund för analysen jämte
ett par handskrivna Linköpingsmissaler. Den som sammanställt ML har
avsett att revidera stiftets medeltida mässa. Därvid har hänsyn tagits
till reformatorernas kritik av den katolska mässan men icke till deras
positiva förslag. Sålunda har ML utlämnat allt, som anspelar på
Maria-eller helgonkult, t. ex. i Confiteor (s. 66), där i stället för Maria och
helgonen alla kristtrogna anropas. Vidare alla anspelningar på egen
förtjänst.
Redan i val av text till introitus och efterföljande versus avviker ML
från medeltida tradition. ML väljer palmsöndagens episteltext ur Fil.
2: 5—11 och som versus Rom. 8: 32, texter, som båda handla om Kristi
lidande och död. Därigenom hade klart angivits, att det var minnet
av detta, som skulle firas i mässan. Likaså har ML fast graduale, Fil.
2: 8 f., och versus alleluiaticus, båda frän skärtorsdagens mässa.
Offer-toriet har hämtats från Hebr. 10: 14, 12 b, 13, som tala om Kristus,
som fullkomnar de sina »unica oblatione». Kristi en gång på korset
fullgjorda offer har ersatt katolska kyrkans ständigt upprepade offer.
»Mässan är icke ett offer utan en åminnelse av Jesu Kristi lidande och
död. Hans offer på korset är denna mässas verkliga firningsämne.»-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
