Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Gunnar Wikmark, G. E. Beskow och nyevangelismen (Utgivaren)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
’272 granskningar och anmälningar
förfelade. Han hade Wesleys syn på saken: att uppliva kyrkan utan
separation. Denna väg gick Wesley, och resultatet blev
metodistkyrkan. Samma väg gick Rosenius, och Evangeliska Fosterlandsstiftelsens
mångförgrenade verksamhet framträdde. Samma väg gick
Waldenström, och resultatet är Svenska Missionsförbundet, utan utträde ur
Svenska kyrkan. När Scott med iver och energi arbetade för
religionsfrihetens införande i Sverige långt in på 1850-talet, var detta givetvis
därför att denna frihet skulle användas av nya samfund och
organisationer. I brev till sin gamle vän Keyser meddelade han sina
förhoppningar om religionsfriheten och hoppades ännu 1852 att möjligen kunna
återkomma. Någon alliansrörelse lär det heller icke bli, utan att flera
samfund finnas, som kunna alliera sig med varandra. Att Scott
yttrade sig mot separation och manade till väckelsearbete inom kyrkan,
stod helt i överensstämmelse med Wesleys praxis, men han visste
mycket väl, att med religionsfriheten följde nya samfundsbildningar.
Vad angår förf:s behandling av de problem, som han sammanfattat
under beteckningen »centrala specialstudier», kunde också åtskilligt vara
att tillfoga. Men dessa torde mestadels kunna föras under benämningen
»praktisk teologi» och utgöra alltså det, som egentligen skulle
karakterisera arbetet. Det faller inom ett annat ämnesområde än
kyrkohistoria. Waldenströms mellanhavande med Ev. Fosterlandsstifelsen och
Beskows insats där får en behandling, som man naturligtvis kan ha
olika meningar om. Det är en omfattande fråga. Förf. uppger (s. 218,
n. 5), att Waldenströms försoningspredikan 1872 publicerades i
Budbäraren, men de »1:sta och 2:dra häftena för 1872», som nämnas i
styrelsens protokoll den 18/3 1873, avsåg naturligtvis Pietisten, icke
Budbäraren.
Ett energiskt arbete på mellanstunder kan inge en viss respekt,
men för att tillförlitligt och någorlunda fullständigt lösa en
vetenskaplig uppgift kräves ett tålamodsprövande detaljarbete i arkivalier, som
ofta icke omedelbart ge ifrån sig de viktiga upplysningarna. Den
föreliggande avhandlingen utgör ett bidrag till kännedomen om G. E.
Beskow och har som sådant många hittills okända biografiska uppgifter.
Den har i vissa avseenden sin betydelse för den fortsatta forskningen
inom detta skede.
G. Wn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
