Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nils Beltzén, Den kyrkliga försvenskningen av Jämtland-Härjedalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den kyrkliga försvenskningen av jämtland-härjedalen 171
kallad Jämtlands reformator, infördes dock reformationen i
Jämtland-Härjedalen, vilket tillförde Gustav Vasa vissa icke föraktliga
reduktionsinkomster.1
Under det nordiska sjuårskriget, som för Jämtland blev en svår
prövningstid, innehades landskapet med vapnens makt först, ehuru
kortvarigt, år 1563 sedan i en följd under åren 1564-71 av Sverige,
varunder också för en tid Trondhjem kom under svensk domvärjo.
Redan 1563 förordnades till kyrkoherde i Oviken och ordinarius
över Jämtland dåvarande kyrkoherden i Örebro Nicolaus Stephani2,
vilken, sedan även Trondhjem blivit intaget och Jämtland
tillsammans med den erövrade delen av Norge förenats till ett stift, då blev
superintendent.3 Detta arrangemang blev dock icke långvarigt, ty i
och med Stettinfreden 1570 upphörde icke allenast detta Stephanii
ämbete, utan Sverige förlorade också som nämnt sin andliga
jurisdiktion över Jämtland, vilket landskap nu för tre kvarts sekel kom
att helt och fullt tillhöra Danmark-Norge.
Som en följd av denna Jämtlands fulla samhörighet med Norge
kommo givetvis de kyrkliga förordningar från svenskperioden, vilka
reglerat gudstjänst och prästerliga förrättningar, liksom
bestämmelserna i Laurentius Petrii kyrkoordning att åsidosättas, medan i
stället motsvarande danska statuter och reglementen trädde i kraft.4
Rätt snart efter maktövertagandet av Jämtland begynte från
dansk sida vidtagas en rad åtgärder, som tillsammans markera en
konsekvent daniseringsprocess. Huruvida inrättandet av en skola
vid Vesterhus på Frösön 1578 skall ses i detta sammanhang kan må-
dessa myndigheter påfordrade åtgärder. En förändring härutinnan inträdde
först med upprättandet av Härnösands superintendentia 1647. Jfr Keyser,
Den norske Kirkes Historie under Katholicismen, II, s. 103.
1 Bull, a. a., s. 174 f. Forsell, Sveriges inre historia från Gustaf den
förste, I, s. 221.
2 Bygdén, a. a., III, s. 33.
3 RR 12 maj 1564, RA. Stephani skulle i detta sitt utvidgade ämbete ha
»godh acht och vpseende ther medh att thenn rätte Gudz tienstenn måtte t her
i landett hålles wid macht», och i och för detsamma borde han förordna därtill
»tienlige–, både Swensche och Norsche». De som voro mot Sverige
»orättrådige» skulle han avsätta. Westling, Det nordiska sjuårskrigets historia.
Historiskt bibliotek, VI, utg. av Silfverstolpe, s. 472.
4 Intressant och givande är att studera utslagen härav i de jämtländska
kyrkoarkivens inventarieinstrument vad rör förekomsten av kyrkliga böcker.
Jfr ss. 173 f. och 177.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
