Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nils Beltzén, Den kyrkliga försvenskningen av Jämtland-Härjedalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den kyrkliga försvenskningen av jämtland-härjedalen 191
»Dock lickwääll detta sålunda till förståendes, att där dee härom på
tilbörligit sätt anhålla, skall dem sådant inthet heelt uthslås, wthan dee
hållas emillan hoppet och räddhågan, och hijt till hennes Kongl. Maij:tt
remitteras.»
Till härjedalingarna tagas samma hänsyn som till deras norra
grannar:
»Blifwer någre Präster, Fougdar eller Skrifware quarre wthj Lille
Herredalen, skall och Hindrich Flemming låta dem komma hijt till Hennes
Kongl. Maij:tt och sökia dess gunst och nåde.»1
I enlighet härmed kom det framtida händelseförloppet att gestalta sig.
Med de över fjällen tillbakavikande norrmännen hade så gott
som fulltaligt2 de jämtländska prästerna följt, och församlingarna
voro utan några herdar. Från religiös synpunkt blev det därför för
de ansvariga en angelägen uppgift att söka rätta till detta omöjliga
tillstånd. Innan jag dock går att lägga fram en redogörelse för vad
som hände beträffande den kyrkliga administrationen, så långt detta
1 RR 29 mars 1644, RA. Behm, Ur Jämtlands och Härjedalens historia
intill 1814, s. 110. Om denna inställning återger regeringens ursprungliga
uppfattning skulle till äventyrs kunna ifrågasättas. I rådsprotokollet 29 dec. 1643,
alltså kort efter utbrottet av det danska kriget, kommer Jämtland på tal:
»Jämpteland taga bort,–-. Taga gissell alla prester. Deeres barn skicka
under våre regementer» (SRP, a. dat., X, s. 359). Men detta behöver inte
nödvändigtvis innebära, att prästerna skulle utsättas för särskilt hård behandling,
utan väl allenast, att man var angelägen försäkra sig om »folkets tribuner».
Det ligger vidare ganska nära att antaga, att dessa således internerade präster
jämte familjer skulle efter ett krigsslut och avgiven högtidlig trohetsed få
tillåtelse att återvända till hembygden och där fullfölja den civila gärningen.
2 Undantag utgjorde förre kyrkoherden i Offerdal, Oluf Nielsen i Trång,
samt kyrkoherden i Revsund, Lauritz Erichsen (Blix). Tydligen avses just
dessa båda i den kungliga resolutionen till Fleming, vars punkt X lyder: »Den
gamble Prästmannen som ähr quarr blifwen j Landet, och sin troheetz Eedh
praesterat hafwer, eftterlåter Hennes Kongl. Maij:tt att förblifwa widh sin
förre wilchor och lägenheet, så frampt han elliest håller sigh emot Hennes
Kongl. Maij:tt och Sweriges krono trogen och redeligh; Män den andra Presten
j Raffundh som så försmädeligen hafwer talt om Swerige, skall KrigsRådet
hijt till Stockholm förskicka». Varuti smädelserna skulle ha bestått är obekant,
enär Flemings redogörelse — »punchtewijs författat» —• förkommit (se följ.
not). Om Oluf Nielsen i Trång se Beltzén, En segsliten byggnadstvist i
Offerdal, Fornvårdaren VIII: 3, s. 214 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
