Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nils Beltzén, Den kyrkliga försvenskningen av Jämtland-Härjedalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den kyrkliga försvenskningen av jämtland-härjedalen 189
Alldeles särskild uppmärksamhet tarvar den .omständigheten, att
ingenting finnes nämnt om Brunflo församling. Riksregistraturet och,
i ett fall, Bygdén kunna för tiden slutet av april—mitten av maj
tillsammans verifiera prästtillsättningar i alla jämtländska pastorat utom
Brunflo. Detta är desto märkligare, som det var i just denna
församling landsprosten hade sitt säte. Man tycker alltså, att det borde
vara mest angeläget att få ersättare på den posten. Förhållandet
kan inte förklaras på annat sätt, än att det förbindes med den ovan
framkastade frågan rörande den tillämnade anordningen av
kyrkostyrelsen i Jämtland.
Denna viktiga sak tages upp på ett tidigt stadium. I det brev till
ärkebiskopen, i vilket han beordras inkomma med förslag till
återbesättande av jämtlandsgällen, är framlagt önskemålet om utseendet
av en prost över Jämtland, som skulle ha att fullgöra den andliga
befälsföringen i landskapet:
»Efttersom det, till en skick- och ordenteligheet iblandh Prästerskapet i
Jämptelandh tiäner och ähr anslaget, att en godh Probst måtte blifua
där hän förordnadt som icke allenast ähr af lärdom och respect uthan
och icke oförfahren uthj Casibus och Consistorial saaker, eftter en sådan
aflägen orth icke kan uthj huart måhl och saak, hafwa Consistorium
ubsa-liense att tillgå och tillijta: Wij befalle eder fördenskull nådeligen det j
tillijka medh Consistorio äre omtenckte och bäre der åhåga före, huru
att en medh forderligaste som der till kunne wara efwen måtte blifua
nampngifuen.»
Det är tydligt, att Kungl. Maj:t här inte endast hade en »vanlig»
prost i tankarna, en som gjort sina erfarenheter enbart i
församlingsarbetet, utan åstundade en man, utrustad med den erfarenhet och
betydenhet, som plägade krävas av dem, vilka utsetts till chefer
för stift och superintendentier.1 Man undviker denna gång själva
biskopstiteln, men goda skäl finnas för att realiter betrakta den
presumtive prosten över Jämtland såsom stiftschefers vederlike.
Måhända skulle man bäst kunna karakterisera honom med en från
Gustav Vasas tid lånad titel, nämligen ordinarius, vilken tjänstgjorde
1 Ett bevis utanför den kyrkliga historien för den vikt man lade vid
ordnandet av de jämtländska förhållandena utgör även förslaget om
upprättandet av en »fläck» i Jämtland (SRP, ii dec. 1645, XI, s. 252. Bromé,
Östersunds historia, I, s. 9).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
