Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nils Beltzén, Den kyrkliga försvenskningen av Jämtland-Härjedalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i8o
nils beltzén
som en konungens fullmyndige andans förtroendeman.1 Detta i och
för sig onekligen ganska berättigade antagande, sett i ljuset av höga
vederbörandes åtgärder vid tidigare och liknande tillfällen i Jämtlands
historia, stödes än ytterligare av andra omständigheter. I samma,
nyss citerade brev namngiver regeringen tre personer, vilka i första
hand borde diskuteras i och för den avsedda prostbefattningen.
»Och endock wij icke så egenteligen kunne wetta hwars och eens
Capa-citet och wilkor: lijkwäl emädan wij oss påminne trenne godhe män af
professoribus i Ubsala, Såsom Mag. Erich Brunnium, Mag. Oluf Unonis,
och Mag. Jsmemium, af huilka wij förmeene någonthera icke skulle
wara därtill oäfwen och obeqwemb: Så hafue wij welat gifua eder och
Consistorio desse widh handen medh nådigh befallningh, att j tillika
uthsee medh det samma så desse som andre, huilke kunne komma i
Consideration, medh dem i uthj det Embetet finna wara att bruka till
Gudz församblingh och wår sampt Rijkzens tiänst.»2
De tre förslagsvis angivna voro alla män av hög lärdom och för sin
tid framstående, vilket i synnerhet gäller om professor Brunnius,
som blott några år senare förflyttades såsom superintendent till
Göteborg.3 Det synes mig säkert, att Kungl. Maj:t inte har kunnat
tänkas föreslå så förtjänta män till annat än en verklig chefspost.
Men ännu ett skäl för ovanstående förmodan må anföras. Den
13 april 1644, alltså samma dag som yrkandet på åtgärder om
tillsättande av en prost över Jämtland med namnförslag gick in till
ärkebiskopen, utställer regeringen ett brev rörande böndagarna till
alla biskopar och superintendenter i Sverige och Finland, Livland
och Ingermanland, vilket brev är försett med ett »Postscriptum till
1 En intressant parallell till här diskuterade fall erbjuder förordnandet
!557 av prosten över Gästrikland, mag. Nicolaus Olavi, till »Ordinarius och til-
synes man–-öffwer alle Norlanden, som ähr Westrebotnen, Gestringe-
landh, Helsingelandh, Ångermanneland, Medelpada och Jemptelandh». Hans
uppgift skulle vara att »haffwe godh acht och tilsyn vdi för:ne Landzender, att
Gudz clare, rene och oförfalskade ordh måtte rett predichet och förkunnet
bliffwe, Gode Christelige och tilbörlige Stadger och Kyrcke Ceremonier vprettede
och holdne, All missbruk och falsk lärdom både medt orätte Gudztiäniste och
ochristelige eller otilbörlige vtwertes àthäffwer– —» (ÅSU, 68-69, s. 2).
Jfr också denna uppsats s. 171 ff.
2 RR 13 april 1644, RA.
3 Närmare om de tre Uppsalaprofessorerna se för Brunnius, Nord. fam.-bok,
2. uppl., 4, sp. 355; för Unonis, Sv. biograf, lexikon, ny följd, 10, s. 399, för
Istmenius, Hofberg, Sv. biograf, handlexikon, I, s. 476.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
