Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nils Beltzén, Den kyrkliga försvenskningen av Jämtland-Härjedalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i8o
nils beltzén
utförliga resolutionen av den 24 dec. 1645 (varom mera längre fram)
utan också instruktionerna till Berndes och Strijk. Denna sin
uppfattning om det fördelaktiga i att behandla erövrade landsändar med
lämpor har han delat med sin store konung Gustav II Adolf. Sålunda
yttrar han i rådet den 20 sept. 1645 vid just det tillfälle, då det
»taltes om Jemtelandh» och då rikskanslern yrkade på att man skulle
»lenitate et dementia dragha dem till sigh och intet revangera», att
»Sal. Köngen» hade »så gort i Liflandh och Pryssen». Vidare håller
han för lämpligt — och det har ett speciellt intresse i detta
sammanhang — att »dee präster, som ville der bliffva, kunne der vara och
med tiden läta sine barn här informeras». Vid ett senare tillfälle,
den 12 dec. samma år, framhåller rikskanslern på tal om jämtarna,
att man borde »tractera dem leni manu».1 Detta sätt att resonera är
desto mera påfallande liberalt, som ju det jämtländska
prästerskapets dansk-norska sympatier åtminstone till en del otvetydigt
lagts i dagen. Dock, man skulle fortfarande enligt rikskanslerns
råd först »förstella dem dedh dee hade för gort», liksom för att få en
lagom dyster bakgrund till det stora tillmötesgåendet.2 Så som Axel
Oxenstiernas vota fallit, så utformades både instruktion och
memorial till Berndes, resp. Strijk:
»Säden skall han [Berndes] låta Landz ständerne af Jamptelandh och
Herredahlen, ordenteligen komma tillhopa, notificera dem Fredz
fördraget, och dem föreläsa beslutet, så mykit Jämptlandz och Herredahlens
cassion widkommer, låtandes dem wetta, att dhee ähre nu exempterade
och absolverade ifrån all obligation till Köngen i Danmarkz Chrono,
dem därhoos förhållandes deras begångne brått och förseende uthi
förledne åhr.» De »hafwa giort sigh säker och bråtzligh af mehneedh
och otroheet emoth Hennes Kongl. Maij:t och Sweriges Chrono, och där
igenom nogsampt förtiänt, att sådant nu skulle af Hennes Kongl. Maij:t
ijfradt och dem wedergullit blifwa».
Men likafullt, eftersom de ha blivit Sveriges undersåtar och man kan
förvänta av dem, att de hädanefter skola betänka sig, och för att de
verkligen skola skönja den stora välviljan emot sig
»så will Hennes Kongl. Maij:t för denne gång hafwa dem deres begångne
grofwe brott och förseende pardonerat och förlåtit», och »hwillke nu
der på landet boo, och willie blifwa boendhe så Präster, Bönder eller
andre, och oss–-Eedh lijfligen göra, —–––dem skall Johan
1 SRP a. dat., XI, s. 256.
2 SRP 20 sept. 1645, XI, s. 200. G. Hasselberg, a. a., s. 12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
