- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtiofjärde årgången, 1944 /
203

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nils Beltzén, Den kyrkliga försvenskningen av Jämtland-Härjedalen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den kyrkliga försvenskningen av jämtland-härjedalen 203

Berndes å Hennes Kongl. Maij:tz wägnar, der emoth tilseija och låfwa,
att dee widh deres rätt och wanlige frijheet, wälfångne privilegia och
egendomb conserverade och erholdne blifwa skole, och framdeles enähr
dhe Hennes Kongl. Maij:t därom besökiandes wärde, få Confirmation
derpå, Så och dee Präster, som wellia sittia stilla, och endthålla sig all
praejudicerlig Correspondence medh dhee Norske och Danske, och föllia

den Biskop och Consistorium, som dhem–- ■— tillförordnadt blifwer,

niuta deres pastorat willkohr och lägenheet, efftersom så dem, som den
gemehne allmoge tillsijas skall, att hijtsända till Hennes Kongl. Maij:t
om allt deres tillståndh och anliggiande tillkänna, Men dee andre som
icke willa sigh medh Eedh emoth Hennes Kongl. Maij:tt och Sweriges
Chrono obligera, dem må Johan Berndes å Hennes Kongl. Maij:ts wägnar
tillåta åhr och dagh frijheet att sällia sine hem och faste egendomb,
och begifwa sigh derifrån, doch så emädan dee quarre äre, och sigh
der förhålla, sigh förbinda till troheet och hörsamheet, medh mindre

dee sigh straxt dädan begifwa wele;–-, doch detta måste Johan

Berndes nogha tagha i acht och förfahra om i Jämptlandh eller
Herre-dahlen, woro någon Anten Präst, Fougde, Skrifware eller annan Köngen
i Danmachz betienter, som hafwer i synnerheet låtit sigh märkia widh
wahrande feijde sin onsko och arge stämplinger emoth Hennes Kongl.
Maij:t och Sweriges Chrono, och andre medh sigh till sådant drifwit och
oppäggatt, och man nu intett till sådanne wäl skall sättia kunna något
godt förtroende, vthan mehra misstroende, den eller dem skall Johan
Berndes vunder Någon ytterligare praetext tillseija, att de genast
begifwa sigh medh sin Familia och egendomb ått Danmarch.»1

Man lägger strax märke till att fördragsamheten blivit än större
i förhållande till resolutionen på Flemings punkter, ty i senare fallet
kunde inom rikets gränser icke tålas någon, som var av dansk eller
norsk börd. Denna gången är det inte tal om att förvägra de många
dansk-norska prästerna svenskt medborgarskap. Och att ett svenskt
undfallande för de lokala önskemålen verkligen in nuce ligger i den
ovan utförligt citerade instruktionen för Berndes bevisas av ett
brev-av den 2 dec. 1645 från Strijk till Uppsala domkapitel, innehållande
en intercession för den under svensktiden till Hammerdals gäll
utnämnde och där en kort tid tjänstgörande men efter norrmännens
återkomst på nytt bortträngde kyrkoherden Abraham Johannis. För
Strijk finns — åtskilligt fore den slutliga kungliga resolutionen av
den 24 dec. 1645 — ingen möjlighet för herr Abraham att komma
tillbaka till Hammerdalstjänsten,

1 RR 9, resp. 18 okt. 1645, RA.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:12:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1944/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free