Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - D. Lindquist, Handboksförslaget av år 1800
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
handboksförslaget av år 1800
225
belägg för en dylik anordning vid högmässogudstjänsten i landets
huvudstad. Man kan dock erinra om, att morgonbönerna i
Stockholm — enligt en uppgift från år 1753 — börja med denna inledning:
I Guds, Faders etc. Huvudstadens präster hade ju också, såsom
nämnts, stort inflytande på handboksförslaget av år 1799, som
införde Tingstadius’ introitus. Ute i stiften finner man emellertid
tidigt den enkla ingressen: I Gud Faders etc. som åter kom till
heders i handboksförslaget av år 1800.
Vid en synod i Strängnäs den 4 sept. 1694 omtalade kyrkoherden
i Hölö, att somliga präster »säga: I namn faders Sons och then H. A.
för confession». Med anledning härav beslöt synoden, att man skulle
bruka denna ingress vid dopet »och intet medh messan».1 Några år
längre fram kom frågan ånyo upp vid en synod i Strängnäs. På en
förfrågan, »om the skola läsa i nampn faders, Sons och then helge
andes för confessionen», blev svaret, att detta »intet måste skee».2
Dessa notiser visa, att ingressen redan på 1690-talet förekom på sina
håll i Strängnäs’ stift. Den synes ha inkommit i högmässan via
dopritualet, som enligt HB 1693 skulle inledas på detta sätt.3
Däremot fanns den icke i 1614 års dopritual. Att ingressen infördes i
dopritualet i HB 1693 betydde emellertid endast ett lagfästande av
en tradition, som utbildat sig på 1600-talet. Redan vid mitten av
1600-talet finner man ofta denna ingress tillskriven för hand i
handböcker av år 1614.4
Under 1700-talet kan man fastställa, att ingressen kommit till
användning i flera stift. Att den icke var obekant för Göteborgs
stift framgår av en diskussion vid synoden den 11 sept. 1740. Här
framhålles först, att det är »i sig sielfft» tacknämligt, att »somlige»
inleda gudstjänsten vid altaret med, I namn Faders etc. Denna
ingress hörde emellertid mer till den enskilda andakten. För att skapa
uniformitet borde man, heter det vidare, »stricte» hålla sig till
kyrkolagen, »hwarest thenna begynnelse icke föreskrifves».5 Man märker
1 SDA: Synodalhandlingar för Strängnäs’ stift 1670-1796. I detta
sammanhang erinras om att introitusmomentet i 1537 års mässupplaga har
ingressen: I nampn faders och sons och then heliga andes Amen (se Quensel,
Bidrag till svenska liturgiens historia, II, sid. 51.)
2 Ibm. Synod 3-5 mars 1696.
3 Jfr Helander, o. a. a. sid. 231.
4 Se t. ex. 1614 års HB i Göteborgs SB.
5 Göteborgs LA: F VIII: Prästmöteshandlingar 1685-1764.
15—44574 Kyrkohist. Årsskrift 1944
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
