Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - D. Lindquist, Handboksförslaget av år 1800
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 26
d. lindquist
sålunda, att ingressen brukats i Göteborgs stift redan under den förra
delen av 1700-talet. Av ännu större intresse är dock, att detta
inledningsmoment redan år 1732 påbjöds i Växjö stift. Vid en synod
samma år föreskrives nämligen, att prästen skulle säga »aldraförst:
I Namn faders, sons och then H. andes, och säger han: k. wänner br.
och systrar etc. och läser så confessionen».1 Här möter
inledningsmomentet, som sedan infördes i 1793 års handboksförslag. Och
flera år före den synod, som Helander nämner2, påbjöds ingressen i
Strängnäs’ stift. Enligt synodalprotokollet av år 1779 skulle
treenighetens namn åkallas vid gudstjänstens början »näst för
Syndabekännelsen, oagtadt det och förut wid början af Barndop eller
annan förrättning skulle blifwa nämndt».3
Redan tidigt gjorde sig sålunda behovet av en högtidligare
inledning till högmässan gällande. Handboksförslagen 1793 och 1798
lagfästa endast en mycket gammal praxis. Överhuvudtaget har
svensk liturgisk praxis haft en avgörande betydelse i det
revisionsarbete, som ledde fram till HB 1811.
Införandet av introitusmomentet: Helig etc. i 1799 års
handboksförslag betydde ett avsteg från traditionen. Bakom detta förslag
stodo 3 upsaliensare och 3 stockholmare.4 Det hade därför knappast
någon förankring ute i landet. Den kommitté, som utarbetade 1800
års handboksförslag, var sammansatt på bredare basis. Den hade
en stark förankring i landsbygden, vilket betydde ett ökat
konservativt inslag. Att man upptog ingressen, I Gud Faders etc. i
handboksförslaget av år 1800 innebar först en återgång till den form, som
inledningsmomentet hade i 1793 års handboksförslag. Detta förslag
gav icke uttryck för Uno von Troils personliga uppfattning angående
de behövliga reformerna. Troil hade önskat gå längre. Men han
bevarade mycket av det traditionella av hänsyn till prästeståndet.5
Upptagandet av den nyssnämnda ingressen i 1800 års
handboksförslag betydde samtidigt en seger för den tradition, som utbildats
ute i stiften — uppenbarligen i reaktion mot de moderna tendenserna
i Upsala och Stockholm.
1 Växjö SB: Quarto 23: Acta synodalia: synod 12-14 sept. 1732.
2 Jfr ovan sid. 224.
3 Strängnäs DA: Synodalhandlingar 1670-1796: synod 23 sept. 1779.
4 Helander, o. a. a. sid. 141.
5 Helander, o. a. a. sid. 112 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
