- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtiofjärde årgången, 1944 /
234

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - August Hahr, Erik den heliges legend och Uppsala domkyrka

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

23°

august hahr

vittnesbörd. Vi få bl. a. veta, att katedralkyrkan i Gamla Uppsala
som sådan länge behöll sin ställning. Den i Uppsala domkyrkas
kalendarium av 1344 upptagna notisen om translationen av den 4
juli 1273 innebär icke överförandet av ärkebiskoparnes stoft till Östra
Aros, som det tolkats, utan ärkebiskoparnes, ärkesätets,
överflyttning till denna plats som en bättre och en bekvämare vistelseort för
ett utvidgat domkapitel, trots att vägen till kyrkan blev tämligen
lång.

Till Erikslegenden ha, som man vet, fogats mirakelberättelser.
En av dessa tillmätes av förf. med all rätt avgörande betydelse i
avseende å den äldre biskopskyrkan. Onekligen sprider den ljus i
en omtvistad sak. Den handlar om Magnus Johansson Ängels
vallfärd i september 1293 till Uppsala. Han har svårt insjuknat, och hans
systerson, Israel Erlandi, senare biskop i Västerås, hans kapellan
herr Håkan och småsvennen Knut avlägga löfte att barfota gå till
Uppsala, om han tillfrisknade. Detta sker, men icke blott nämnda
personer, utan även herr Magnus själv prövar lyckan. Hans färd
börjar i Ultuna, och båtledes far han därifrån till franciscanernas
tegelhus. Där stiger han i land och vandrar med nakna fötter i
sällskap med mer än tjugo tjänare den långa vägen till katedralkyrkan,
där han framför S:t Eriks ben återvinner hälsan. Tegelhuset låg på
Fvrisåns östra strand, något nedanför n. v. Kvarnfallet. Därifrån
och till träkyrkan »inträ mures» var det sannerligen icke långt.
Huset säges ligga »ad magnum spatium ab Ecclesia Cathedrali
dis-tantem».1 Både valet av landstigningsplats och uppgiften om
avståndet tyder ovedersägligen på, att med katedralkyrkan avses
biskopskyrkan i Gamla Uppsala. Alltså ännu 1293 hade den bevarat sin
värdighet, ja, på flera grunder klarlägges, att först i mitten av juli
1298 har rangen av stiftshelgedom övergått till den nya kyrkan i
Uppsala.

Vad Eriksrelikerna angår funnos de, som vi sett, på sin gamla
plats vid tiden för Magnus Ängels vallfärd. Vid träkyrkans invigning
den 8 sept. 1290 hade de i procession förts till denna, men endast

1 Jag bortser här från Adolf Schücks inlägg i Hist. Tidskrift 1944, h. 3,
»Magnus Johansson Ängels vallfärd 1293», bl. a. rörande översättningen av
»domus latericia», som enligt hans mening skulle betyda »tegelbruk» och ej
»tegelhus». Gråbrödernas tegelbruk anges legat vid n. v. »Invaliden». Detta
ändrar dock ingenting i avs. å Gamla Uppsala kyrka och dess ställning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:12:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1944/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free