- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtiofjärde årgången, 1944 /
298

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Hans Cnattingius, D-källan till Uppsala möte

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3 00

hans cnattingius

sviter i vol. 22, som ingingo i Ridderstiernas gamla bok men icke
tillhörde den grupp av akter, som fördes till den första
avskriftssviten, den som främst rymde DRF. Stilar och vattenmärken ge vid
handen, att dessa andra sviter böra dateras till 1580-talet eller början
av 1590-talet. I två fall har det varit möjligt att identifiera
avskri-varna. Efterforskningar i Strängnäs’ domkapitels arkiv och i
tiondelängder i Kammararkivet ha avslöjat, att kyrkoherden i Bettna,
sedermera i V. Vingåker, Johannes Olai Helsingius1 avskrivit n:r 4—
10 samt kyrkoherden i Årdala Jonas Petri2 n:r 12 och n:r 15. Båda
verkade i Oppunda härad och Strängnäs’ stift. De ha bl. a.
efterlämnat egenhändiga s. k. protestsedlar emot liturgien 1587.3 Då
Johannes Olai dog 15894, är alltså terminus ante quem klar beträffande
avskrifterna n:r 4—10.

Den avskriftsgrupp, som består av n:r 1 (DRF), 2, 11, 16—22,
52 och 53, kan alldeles säkert sägas vara den yngsta av sviterna i vol.
22, ehuru det icke torde vara avgjort, att detta verkligen är en svit.
Ur dateringssynpunkt spelar dock denna osäkerhet knappast någon
roll. Klart identisk och till tiden samtidig är stilen i n:r 1 (D-källan),
2 och 52. De böra dateras till tiden 1590—1610. Samma ålder ha
stilarna i de övriga av dessa avskrifter. Vattenmärkena tala i detta
fall ett tydligt språk. Relativt omfattande undersökningar i
samtida svenskt arkivmaterial5 ha givit vid handen, att samtliga de fem

1 Enligt Hagström, Strengnäs stifts herdaminne, II, s. 138 f., var
Johannes Olai kyrkoherde i V. Vingåker 1533—8g. I själva verket kom han dit
först 1586 efter att förut ha varit kyrkoherde i Bettna. Se Södermani. Handl.
(KA), t. ex. 1581 n:r 1, 1586 n:r 10, 1587 n:r 12. Johannes Olai höll såsom
»pastor in Betna» 1585 en »Declamatio de coena domini» vid synoden i Strängnäs
(i orig. i F IV, SträDA). 1587 återfinnes han bland undertecknarna av
Kler-keriets i Strängnäs’ stift bekännelse mot liturgien (i orig. i I IV, SträDA).
Uppenbarligen var han tämligen nära allierad med Olaus Martini, eftersom
denne sände honom ett dedikationsexemplar av »Carmina gratulatoria», tryckt
1584 (ex. i UUB).

2 Enligt Hagström, a. a., I, s. 472, kyrkoherde i Årdala »omkr. 1587».

3 I orig. i I IV, SträDA.

4 Se Södermani. Handl. (KA) 1589 n:r 2 (Räkenskapen). 1590 n:r 11
(Räkenskapen: »H. Hans effterleuerska i Wingåker»).

5 För dessa ha genomgåtts ett 60-tal volymer Landskapshandlingar för
Södermanland och Xärke i KA från åren 1590—1610 samt dessutom ett större
antal handskrifter och brev från 1580-talet till in på 1630-talet (tillhörande
UUB, SträDA, RA, KB, LiSB).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:12:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1944/0308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free