Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Hans Cnattingius, D-källan till Uppsala möte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
d-källan till uppsala möte
299
vattenmärken, som förekomma i denna avskriftssvit, huvudsakligen
eller uteslutande användes under 1590-talet. Två av dem synas
tillhöra åren 1590—92.1 Det papper, på vilket DRF och postulaterna
från Uppsala möte upptecknats, förekommer 1592—97 men livligast
under de första av dessa år.2 Då det här är fråga om ett mindre
vanligt och mycket enhetligt vattenmärke utan förvillande varianter,
har man all anledning att lägga vikt vid dess entydiga vittnesbörd.
Det gäller ju icke ett enstaka brev utan 28 sidor. På de nu anförda
skälen anse vi, att DRF och postulaterna tillkommit 1593—1600
och troligen ungefär i mitten av denna period 1594—96. Även om
de övriga avskrifterna i denna grupp gäller det, att det icke är
sannolikt, att man i årtionden bevarat så mycket 1590-talspapper, att det
räckt till alla dessa avskrifter och att därvid icke något yngre papper
skulle kommit med. Vi datera dem därför till ungefär samma tid
som DRF och postulaterna eller möjligen något senare.
Undersökningen av de olika avskrifternas ålder ger alltså det
resultatet, att samlingen förmodligen kommit till stånd 1595 (den yngsta
handlingen hade detta datum — berättelsen om hertig Magnus’
begravning) — 1600 eller möjligen något senare. Därigenom skulle
Rid-derstiernas uppgift om dateringen fått en ganska god bekräftelse.
Någon full visshet om detta kunna vi likväl icke erhålla redan av
det skälet, att de avskrifter, som hörde med till Ridderstiernas
ursprungliga bok men utmönstrades, icke längre kunna dateras. Intet
synes likväl tala för att dessa skulle vara yngre än de övriga.
Ridder-stierna påstod vidare, att samlingen åvägabragts av en »nijtälskande
prästman». Då Ridderstierna icke nämner något namn eller anger
1 En större typ av »Nürnbergs vapen», s. 163 i vol. 22, samt en mindre
typ av detsamma, ibdm s. 157, 170. F. ö. förekomma »Ravensburgs vapen»
(Briquet, Les filigranes, IV, n:r 15936) samt »Krenelerad mur» (a. a., I, n:r
2033, 2034).
2 Detta märke återfinnes ej i Briquet, a. a. I—IV, men däremot i
Lewenhaupts samlingar av »Pappersmärken» i RA, s. 396, daterat till 1594 och
benämnt »Duva i träd» — jag föredrar »Duvor i träd». Det har av mig
påträffats i Södermani. Handl. 1592, n:r 4. Årl. ränta (22 ggr). 1593 n:r 5. Årl.
ränta (6 ggr). 1594 n:r 19. Tionden. Vingåker (3 ggr). Österåker (1 gång).
r595 n:r 25. Tionden. Torsåker o. Lästringe (1 gång). Vidare i Sigismunds
svar till rådet, dat. 5 dec. 1593 (i samtida avskrift i Steno Magnis kopiebok.
RA. fol. 60) i brev från hertig Karl, dat. 16 aug. 1597 (fullmakt för Axel Ryning
— i orig. i RA) och slutligen odat. men med stil från 1500-talets slut i Rål. 40
4:0 (KB).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
