Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Hans Cnattingius, D-källan till Uppsala möte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
d-källan till uppsala möte
303
att legendariskt utsmycka skildringen eller att fabulera har icke
heller kunnat konstateras. Det är en visserligen enkel men
troskyldig och hederlig själ, som kommer till tals. Författaren tillhör
helt det antiliturgistiska lägret och försöker på intet vis dölja sina
sympatier. Som historisk källa kan givetvis icke D-relationen
jämföras med de utförliga källorna A, B och C. Det är ju självklart, att
dessa, som med säkerhet kunna sägas gå tillbaka på män ur mötets
ledning, klarare förmått skönja det inre sammanhanget och haft
mera stoff till sitt förfogande, självklart också, att dessa haft
möjligheter att meddela mera just om de mera privata
överläggningarna och att Magnus Petri blir mest talför just under tiden 1—8
mars, då de flesta stora sammanträdena ägde rum, till vilka även
han hade fri tillgång, och de avgörande besluten fattades. Ställd vid
sidan av de knappare skildringarna E, F och G1 kommer D-källan
däremot ingalunda till korta annat än i formellt avseende.
Om vi söka göra klart, vad D-källan positivt ger, så måste först
erkännas, att läsaren erhåller en knapp och mot mötets slut nästan
fragmentarisk men riktig bild av mötets förlopp och viktigaste
resultat. Utöver de utförliga källorna har den liksom E och F en del
unika notiser, och på någon punkt kan det hållas för sannolikt, att I)
gentemot de stora källorna givit det korrektaste referatet. Så torde
exempelvis vara fallet vid mötets öppnande den 1 mars.2 Enligt A
skulle riksdrotsen ha frågat, om prästerskapet »ville blifva hos
Augu-stanam confessionem eller och vidh gambla erchiebisp Larses
confes-sion», vartill skall ha svarats, att man ville bliva vid bägge två.
Förf. har tidigare dragit riktigheten av denna skildring i tvivelsmål,
eftersom enligt överenskommelse mellan hertigen och rådet inga
bestämda konfessionella normer skulle föreläggas mötet utan detta
äga att fritt besluta.3 Det vore onekligen egendomligt, om
riksdrotsen det oaktat tagit ett sådant initiativ. D har en version, som
1 De två sistnämnda föreligga i tryck i H. Hermerén, Uppsala möte
(1944)-
2 A säger uttryckligen om sammanträdet den 1 mars »cum aperuit nobis
concilium» (SRA III, s. 38). F omnämner på samma sätt, att riksdrotsen den
i mars »liberum et Christianum concilium omnibus aperuit». F..m.
sammanträdet den 3 mars benämnes i källorna genomgående »prima sessio». J fr S.
Kjöl-lerström, Kyrkolagsproblemet i Sverige 1571—1682 (1944), s. 47.
3 Cnattingius, Uppsala möte 1593 (1943), s. 89 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
