Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Hans Cnattingius, D-källan till Uppsala möte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3°4
hans cnattingius
och Gud». Yttrandets historicitet bestyrkes av den allmänna
trovärdighet, som i det stora hela utmärker D-källan, av dess
konstaterade intresse för biografiska notiser i allmänhet samt icke minst
av förekomsten i D av ytterligare två pregnanta utsagor av
Botnien-sis. Dessa äro ju så utan all tendens, att man omöjligen kan
ifrågasätta deras äkthet.1 Därtill kommer den omständigheten, att ordet
i det förevarande läget skulle falla sig helt naturligt.2 Skulle det —
som vi anse — eljest trovärdiga ögonvittnet Magnus Petri
medvetet ha utsmyckat denna scen, införes i berättelsen ett element,
som den f. ö. icke har någon motsvarighet till, och som därför
spränger sönder hela den bild av Magnus Petri och hans berättelse,
som denna undersökning steg för steg byggt upp. Antingen man
vill kalla yttrandet en fri fabulering av Magnus Petri, eller man
anser, att denne upptagit en redan utbildad tradition, invecklar
man sig blott i nya problem. Om yttrandet överhuvud fällts vid
mötet, bör det ha skett vid detta tillfälle. Det är knappast heller rimligt
att tänka sig, att Magnus Petri begått ett så allvarligt misstag just
för denna dag, som han uppenbarligen upplevt mycket intensivt och
som han ägnat en så utförlig och eljest i allt väsentligt korrekt
skildring.
D-källans beskaffenhet kan icke längre motivera ett ifrågasättande
av autenticiteten i detta preses’ yttrande. Som ett andra skäl har
framdragits de övriga källornas tystnad på denna punkt. Var och
en vet emellertid, att slutsatser e silentio alltid äro vanskliga. En
jämförelse av källorna inbördes manar också till försiktighet, då
dessa, såsom Ahnlund påpekat, »ofta äro starkt summariska också
på viktigare punkter och överhuvud i anmärkningsvärd utsträckning
utfylla varandra».3 Låt oss likväl se, hur de olika källorna utformat
scenen den 5 mars, då mötet efter genomgången av Augustana beslöt
att hålla fast vid denna. G omnämner icke ens, att man antog
Augustana. F, som genomgående inskränker sig till en knapp
redovisning för förhandlingarnas gång och besluten, låter allt vad som skedde
under de fyra. tidigaste sessionerna äga rum under den första
sessionen den 3 mars och omnämner, att Augsburgska bekännelsen då
antogs såsom ett vittnesbörd om mötets samförstånd med Tysklands
reformerade församlingar. E säger blott med några ord, att alla
1 Sä även Ahnlund, H. T. 1944, s. 394.
2 Pleijel, a. a., s. 51. 3 H. T. 1944, s. 394.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
