Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Å. V. Ström, Vetekornet. Studier över individ och kollektiv i Nya Testamentet (Docent Carl-Martin Edsman)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35»
granskningar och anmälningar 383.
Ett viktigt komplement till dessa distinktioner lämnar Ström längre
fram, denna gång i samband med en analys av det gammaltestamentliga
stoffet utöver anknytningen till den moderna — här icke
profansociologiska utan religionsvetenskapliga litteraturen. Jag avser det
»korpora-tiva tänkandet», resp. den »korporativa kollektivismen», varmed menas
»föreställningen om identitet mellan ett kollektiv och en framstående
individ, som inkarnerar och representerar detsamma» (s. 112). Denna
tanke utvecklar förf. i nära anslutning till den engelska forskaren Henry
Wheeler Robinson, vilken — mirabile dictu — i olika omgångar
tjänstgjort som pastor i baptistsamfundet och sedan 1921 är
»President of the Baptist Historical Society».
Under den övergripande rubriken »Det gamla och det nya folket»
skildrar förf. i tvenne kapitel folktanken i G. T. och N. T. I det förra
genomgås först i § 5 några grundläggande gammaltestamentliga
beteckningar för folket, varvid Ström utförligt dröjer vid de
omdebatterade hebreiska termerna 3Hp och n~S> jämte arameiska motsvarigheter
liksom vid det arameiska KfTETM. Dessa äro förlagor till de grekiska
uttrycken åxttÅT/aia och auvayWYYj, och det gäller att bestämma
innehåll och ömsesidiga relationer. I § 6 följer en redogörelse för en del
kol-lektivistiskt färgade begrepp ävensom för de viktigaste
gemenskapsformerna: familjen, släkten, stammen och staden. En kollektivistisk
livsuppfattning är enligt förf. genomgående även inom profetismen, ehuru
ansatser till individualism kunna skönjas i den senjudiska lagfromheten.
Däremot kännetecknar en viss psykologisk impersonalism all
israelitisk-judisk religion. Den etiska impersonalismen får hos profeterna vika
för en klar personalism.
§ 7 ägnas åt kungaideologien i G. T. och dess betydelse för
förståelsen av Messias- och Människosonstanken. Konungen representerar
eller inkarnerar gudsfolket, till vilket Ström återvänder i § 8. Den
koncentrationstanke, som ligger bakom kungaideologien, återkommer i
andra sammanhang i föreställningen om Israel, Jerusalem eller templet
såsom världens navel och i restbegreppet: den återstående lilla gruppen
utgör folkets kärna och kraftcentrum (§9).
På ett alldeles analogt sätt disponerar Ström det andra kapitlet,
»Folktanken i N. T.» Först diskuteras de grundläggande begreppen,
èxxXi]aia, Xad;, èfrvo?, ’IapaYjX och ’IouoaTog (§ 10). Nästa
avsnitt ägnas åt] den personalistiska kollektivismen (§ 11). Kult,
sedlighet, omvändelse, tro och frälsning äro kollektivt bundna utan att det
personliga ansvaret avtrubbas. I § 12 behandlas Messias- och
Människosonstankens gammaltestamentliga och religionshistoriska bakgrund.
Detta avsnitt utmynnar i följande slutsatser: »I N. T. och urkristendomen
föreligger en identifikation1 av den upphöjde historiske Kristus och hans
kyrka, som å ena sidan ter sig som en förening av den
konkret-jordisk-mänskliga gammaltestamentliga kollektivismen och den mytisk-kosmiska
1 Kurs. av rec.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
