Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gunnar Westin, Hjalmar Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
MINNESTECKNING
flotta, blev sedan baptistpredikant och en av de första lärarna i
predikantskolan Betelseminariet i Stockholm 1866. Efter några få
år återvände han till Amerika och blev där en av de
svensk-amerikanska baptisternas främsta män.
Dessa hemmets och släktens förbindelser torde i förening med
Holmquists egen personliga läggning ha fört honom till ett närmare
studium av det anglo-amerikanska kyrkolivets företeelser och även
bidragit att skapa den vidsynta och frisinnade hållning i
kyrkofrågorna, som var så karakterstisk för honom. Betecknande var det
också, att hans första större forskningsuppgift gällde en av den
svenska stormaktstidens »ekumener», den sedermera för sin
synkretism avlägsnade Strängnäs-biskopen Johannes Matthiae. I detta
snabbt sammanskrivna specimineringsarbete 1903, som förskaffade
honom docentur, märker man redan i inledningspartierna
Holmquists begynnande strövtåg på de reformerta markerna. Själva
toleransproblemet återkom han senare till, bl. a. i sitt arbete Tvång,
tolerans, samverkan (1929). I detta sammanhang kan nämnas, att
Holmquist, såsom det synes främst genom den store Karl Müller,
fick sin uppmärksamhet riktad på den märklige humanisten och
toleranskämpen Acontius och flitigt utnyttjade denna bekantskap.
Sin vetenskapliga skolning fick Holmquist i Uppsala under
1890-talets brytningstid. Semitiska språk och historia voro hans
huvudämnen i fil. kand.-examen 1894, och särskilt måtte Harald
Hjärnes lärdom och storvulna historiesyn ha fångat honom. Detta
passade också påtagligen hans kynne, såsom det senare visade sig.
Men övningen i textläsning och textkritik under de semitiska
språkstudierna blev också av stor betydelse för hans fortsatta
verksamhet, då han med ungdomlig entusiasm kastade sig på de
kyrkohistoriska studierna. Här hade han Herman Lundström till lärare,
och hans uppskattning av denne kom klart till uttryck i
minnesrunan i KÅ vid Lundströms bortgång 1917. Både såsom kurator
i Värmlands nation vid Holmquists inträde där och såsom präst i
Trefaldighetskyrkan synes Lundström ha vunnit sin lärjunges hjärta.
I minnesrunan betecknar Holmquist sin lärares avhandling om
Laurentius Paulinus Gothus såsom »ett landmärke i den svenska
kyrkohistorieskrivningens historia», och dess betydelse såg han
främst ligga däri, att förf., »inspirerad främst af professor Hjärne»,
till den kyrkohistoriska forskningen överflyttade »det moderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
