Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gunnar Westin, Hjalmar Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJALMAR HOLMQUIST
3
krafvet på uttömmande och kritisk källforskning och på
undersökningens inställande i det stora historiska utvecklingssammanhanget».
Han ansåg också, att Lundström i särskild grad hade »begåfning
för källforskning och kritisk dokumentanalys», och därför var det
i seminarieundervisningen han »rörde sig på sitt rätta område»,
medan föreläsningarna fingo träda tillbaka.
Intressant är att se, hur en av Holmquists närmaste lärjungar,
hans efterträdare i Lund, fäller ett likartat men rakt omvänt
omdöme om Holmquist själv. I en minnesruna skriver prof. Pleijel,
att Holmquist »avgjort föredrog föreläsningsformen framför den
mer begränsade seminarieundervisningen». Hela Holmquists
forskar-och författarverksamhet bekräftar också denna iakttagelse: han
var mindre intresserad av och inriktad på ett minutiöst knåparbete
i arkivsamlingar än på de vidsträckta strövtågen över den allmänna
kyrkohistoriens stora fält. I den förut citerade minnesrunan över
Lundström ger han också en förklaring härtill: en svensk
kyrkohistoriker står under tvånget att antingen söka följa forskningen
inom den allmänna kyrkohistorien på dess olika språkområden,
och då blir föga tid till »konsekvent källforskning i svenska arkiv
öfver svensk kyrkohistoria», eller också tager han detta senare som
sin uppgift, »och då räcker ingen arbetskraft till att följa med den
allmänna kyrkohistorieforskningen». Han tillade, att Uppsalas
lärostol genom närheten till de centrala svenska arkiven vore
liksom förutbestämd för den ena uppgiften (alltså den svenska
kyrkohistorien), medan Lund genom närheten till kontinenten och
saknaden av kyrkohistoriskt arkivmaterial av större omfång vore
hänvisad till den andra uppgiften, d. v. s. att följa den allmänna
kyrkohistorieforskningen .
Härmed hade Holmquist år 1917 gett en personlig motivering
för att han till synes definitivt hade kopplat in sin verksamhet på
den allmänna kyrkohistorien efter att ha gjort forskningsbesöket
inom svenskt 1600-tal genom sin docentavhandling och sin på
problem rikare studie De svenska domkapitlens förvandling till
lärarekapitel 1517—1687 (1908). Det skulle dröja i över tjugo år, innan
Holmquist åstadkom ett grundligt, på svenskt arkivmaterial byggt
arbete. Redan till specimineringen för kyrkohistorieprofessuren
i Lund, som han fick 1909, förelågo arbeten inom allmän
kyrkohistoria. Han hade inspirerats härtill av bl. a. Harnacks och Mül-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
