Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - E. Jonsson, Prästerskapets privilegiefråga vid Sigismunds trontillträde och problemet rörande »16-mars-postulaterna»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRÄSTERSKAPETS PRIVILEGIEFRÅGA VID SIGISMUNDS TRONTILLTRÄDE 4 I
den 27 mars uttalar sig ärkebiskopen om läget, och hans ton är
ganska optimistisk.1 Visserligen hade inte alla prästerskapets
»gemena värv» kommit till ett »önskelig beslut och utgång», men man
hoppades, att det skulle lyckas något bättre framdeles. Vad vi säkert
veta, att man ännu väntade på, var förordningar om prästerskapets
och universitetets underhåll — därom skulle ju förhandlingarna
röra sig enligt Uppsala domkapitels protokoll. Den möjligheten
finns alltså, att den tredje förhandlingspunkten, privilegierna,
lyckligen bragts i hamn. En sak synes dock tämligen viss, nämligen att
privilegiefrågan efter marsförhandlingarna inte längre var aktuell.
De spörsmål, som prästerskapet hädanefter framför allt verkade för
att få en lösning på, voro de ordningar om prästerskapets och
universitetets underhåll, som fordrades eller utlovades i
16-marspostu-laterna.2
Trots att hertigen lovade prästerskapet sitt bistånd för att förmå
konungen att före sin avresa till Polen ordna det, som ännu inte
blivit verkställt, och även om rådet påminde konungen om hans löfte
att utfärda förordning angående universitetets underhåll, hade
ingenting gjorts åt saken, då Sigismund den 4 augusti lämnade
Älvsnabben.3 Det blev hertig Karl förunnat att söka tillfredsställa
prästerskapet i deras önskemål. Den 15 mars 1595 utfärdade han ett
privilegiebrev för Uppsala akademi och dess kommunitet.
Prästerskapets — åtminstone i ärkestiftet — underhåll reglerades slutgiltigt
genom det s. k. Vadstenamandatet i december 1595.4
1 SRA III: i, s. 360 f. Stället är visserligen inte entydigt. Det finns alltid
den möjligheten, att den lyckliga utgången med religionsförsäkran åsyftas.
Denna framstod dock som samtliga ständers angelägenhet, medan ärkebiskopen
i detta sammanhang talar om prästerskapets gemena värv, varför det ligger
närmast till hands, att uttalandet endast avser förhandlingarna i Stockholm.
2 Detta framgår av Uppsala domkapitels protokoll den 4 eller 5 april 1594
(Hildebrand har i SRA III: 1, s. 420, felaktigt daterat sammanträdet till den
i april) samt av Karls skrivelse till prästerskapet den 10 juni (SRA III: 1,
s. 420). Jfr vidare »stora rådslaget» den 30 maj 1594 (Rådslag etc., vol. 7 i
RA), punkterna av den 4 okt. 1595 (SRA III: 1, s. 568 ff. § 53—55) samt
Linköpings domkapitels cirkulär den 16 dec. 1594 (SRA III: 2, s. 511).
3 SRA III: i, s. 420: Karls svar till prästerskapet den 10 juni.
4 Mandatet omnämnes bl. a. i prästerskapets postulater 1611 (SRA, Ser. I,
avd. 2, Del I, s. 124 ff.). Mycket tyder på att det är identiskt med det
»donationsbrev» för ärkestiftet, som finns publicerat i KÅ 1902, s. 87 ff. Om så är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
