Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nils Beltzén, Den kyrkliga försvenskningen av Jämtland-Härjedalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den kyrkliga försvenskningen av
Jämtland-Härjedalen.
Av läroverksadjunkten, teol. kand. Nils Beltzén, Östersund.
II.
I och med upprättandet av Härnösands superintendentia år 1647
och utseendet av hovpredikanten, mag. Petrus Steuchius till dess
förste chef inleddes ett viktigt skede i kapitlet om den kyrkliga
försvenskningen av Jämtland och Härjedalen. Ehuru en uppdelning av
ärkestiftet på så sätt, att den övre norrlandsdelen skulle avskiljas
såsom egen superintendentia, var — om än i förbigående —• på tal
så tidigt som i sept. 16401, är det likväl tydligt, att det var förvärvet
av de forna danska provinserna i Norrland, som gav den rätta
aktualiteten åt dessa planer. Självfallet kommo just de nyvunna
landskapen att tarva särskild omsorg, eftersom det gällde att länka dess
innevånare över i svenska seder och tänkesätt, något som förvisso
inte var så lätt med tanke på deras starka orientering i såväl andligt
som materiellt hänseende i västerled. Daniseringsprocessen hade
under det fulla danska herraväldet 1570—1645 varit intensiv, och
därtill kom att jämtarnas och härjedalingarnas förbindelser med
Tröndelagen alltid varit omfattande, för övrigt så också förblevo även
efter 1645 i trots av myndigheternas försök att stoppa trafiken.2
Enbart med hänsyn till dessa nordvästsvenska landområden var det
alltså ett viktigt värv, som det nya stiftets förste ledare fick att för-
1 SRP 30 sept. 1640, VIII, s. 283. Bucht, Härnösands historia, I, s. 74.
2 Bromé, Östersunds historia, I, s. 25 ff. Sundin, Sveriges förbindelser
förr och nu med Trondhjemsområdet, Fornvårdaren, VIII: 3, s. 244 ff.
Jämtlands och Härjedalens domböcker ha för Undersåker 15—17 febr. 1709 (I:
AI: 30 a, ÖLA) följande karakteristiska anteckning: »–den resande
Allmogen till och från Norrie, hwilke ibland till Tullen kunna om dagen och emot
afftonen anlända 3. a 400 hästar–.» Herr O. Thuresson, Östersund, har
fäst min uppmärksamhet på denna källuppgift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
