Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nils Beltzén, Den kyrkliga försvenskningen av Jämtland-Härjedalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
NILS BELTZÉN
första har han sig ytterst litet bekant. Sålunda kan han blott berätta
om ett besök i Undersåker under visitationsresan 1648, ehuru, som
nedan skall visas, det torde röra sig om en vidlyftig färd. Detsamma
kan sägas om 1653 års besök. Bygdén känner endast visitationen i
Ragunda, då det i själva verket bör vara fråga om en ordentlig
rundresa även denna gång. 1661 års Visitation däremot, som berörde alla
Jämtlands och Härjedalens församlingar så när som på Ragunda,
är lätt att lära känna, alldenstund från denna utförligt protokoll
finnes bevarat.
Tämligen säkert är, att visitationsresorna hållit ungefär samma
route vid de tre olika tillfällena och allenast skilt sig åt till följd av
att visitator vid vissa tillfällen uteslutit mera avlägset belägna
församlingar, såsom Härjedalens båda pastorat eller Undersåker upp
emot gränsen i väster. Men i huvudsak ha nog resorna, som sagt,
gått i gamla, för övrigt också ända sedan medeltiden kända spår.
Färde vägarna voro sannerligen inte så talrika, att många variationer
läto sig tänkas. I princip fullföljdes alltid resan på så sätt, att
starten vad angår här avsedda landskap skett i öster (Ragunda, Revsund)
och att sedan kursen tagits söder, väster och norr om Storsjön (i den
mån förstås färden icke ställts över sjön, vintertid på isvägarna, om
sommaren med båt) med utfärd över Lit och Hammerdal.
Överraskande men samtidigt betecknande är, att biskoparnas eller deras
vederlikars visitationsresor runt Storsjön gått i samma riktning i alla
kända fall, d. v. s. inte bara när vederbörande kom söderifrån
(Uppsala) utan också, när han kom nordost ifrån (Härnösand). Att
Steu-chius skulle ha gjort sin första resa i Jämtland på vägen från
Stockholm till sin stiftsstad och alltså därför ha färdats på sätt som skedde,
motsäges av flera skäl. Dels behövde han givetvis dessförinnan
komma i kontakt med vissa kyrkliga representanter och andra
myndigheter inom sin dieces i och för inhämtande av informationer, dels
befann han sig bevisligen i sept. 1647 i Härnösand, och det är föga
troligt, att han mellan detta datum och sommaren 1648, då han
besökte Storsjöbygden, haft ärende i huvudstaden. Dessutom har
han den 16 juli 1648 i Härnösand dagtecknat en skrivelse, varför
alla tvivel därmed torde vara eliminerade.1 Den förste innehavaren
av superintendentvärdigheten i Härnösand har på sina
visitationsresor i den sydvästra delen av sitt ämbetsområde färdats i de katolska
1 Manualhandlingar, HDA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
