Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- I. Undersökningar
- Nils Beltzén, Den kyrkliga försvenskningen av Jämtland-Härjedalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IOO
nils beltzén
diverse avsteg härifrån ändock kunde göras. Här ha vi antagligen
att göra med en yttring av det i prästkretsar illa sedda systemet med
s. k. promotorial, varigenom konsistoriernas lagliga utnämningsrätt
mycket menligt påverkades. Matthias Steuchius’ första åtgärd som
nyutnämnd superintendent var också att hos regeringen göra en
framställning i avsikt att skydda stiftsstyrelsens i Härnösand lagliga
befogenheter vid tillsättandet av prästtjänster.1 I fallet Hofverberg
drog Petrus Steuchius rätt snart den konsekvensen av
myndigheternas i praktiken likgiltiga hållning till problemet om
prästtillsättningarna i de erövrade norrlandsprovinserna, att han kunde
förordna Hofverberg till kontraktsprost, vilken befattning denne sedan
skötte i många år, f. ö. veterligen utan anmärkning.
*
Med den yngre Steuchius på chefsplatsen i konsistoriet i
Härnösand blev det nya tag beträffande försvenskningen av
Jämtland-Härjedalen. Detta är uppenbart, ehuru källbeläggen alltfort äro
mycket sporadiska. Till situationen hör dock, att initiativen, tack
vare Karl XI:s ordnande insatser, främst kyrkolagen av 1686, nu
kunde och måste bli både flera och mera målmedvetna. Det ovan
delvis citerade brevet från Ljungby samt i synnerhet kyrkolagens
tillkomst inneburo kraftiga incitament till ny verksamhet. I
febr. 1685 höll Matthias Steuchius prästmöte i Härnösand, och på
detta fattades ett gemensamt beslut om införandet av fullständig
konformitet mellan riksvenska och jämtländsk-härjedalska
anordningar rörande kyrkoceremonierna. Tyvärr finnes intet protokoll
bevarat, varför det icke går att få någon inblick i den diskussion,
som utan tvivel föregick orderns utfärdande. Denna är dock ganska
utförlig och framför allt mycket tydlig och klar i sin formulering,
varför den utgör ett synnerligen värdefullt dokument för historien
om den kyrkliga försvenskningen. Dess ordalydelse är följande.
»Anno 1685 åhen 2 Februarü blef uti Venerando Consistorio Synodali i
Hernösand, närwarande med Keverendissimo Domino Praesule,
Ma-gistro Matthia Steuchio och ordinariis Consistorialibus, och så andre af
Prästerskapet, Proster och kyrkioherder af landet, slutit och belefwat,
at kyrkio Ceremonierne i Iemtelan[d]h, församlingar skole här effter
till en lijkhet, och effter wår Swänske kyrkioordning medh Svvänske för-
1 Bygdén, a. a., I, s. 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 14:12:26 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1945/0094.html
