Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Henrik Gladh, En roparerörelse i Ångermanland på 1830-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224
henrik gladh
dylik darrning», anmärkte Henschen.1 Äldre och gifta personer
synas ej ha gripits — »dock är Nils Larsson i Billsjö nygift och sedan
starkt skakad och fåt talgåfvan«.2 Ungdomen hade tillvällat sig
ledningen i det andliga. Dess mindre mognad ledde säkerligen till
ett betonande av det yttre i väckelsen.
Att det i dessa väckelsefenomen var fråga om psykisk smitta är
klart. Några detaljer kunna belysa förhållandet. Pastor Dynæsius
»lärer» blivit omvänd genom en skakningsupplevelse, »och då han,
sedan ryktet härom upkomit, praedikade i Mo, lärer många fåt
darr-ningar».3 Då de väckta träffades, ökades deras talförmåga. En ung
flicka hade berättat för Henschen, huru darrningen började, då hon
med ett par av dem, »som förut skakats, läste hema i huset».4
Längtan efter väckelse genom skakningsupplevelser bidrog givetvis till
psykiska smittans spridande.
Ett asketiskt drag är omisskännligt typiskt för väckelsen, även
om man ej möter någon egentlig rigorism. För »världsliga böjelser»
och »gamla syndaband» fingo de väckta »avsmak».5 Överdriften är
påfallande i det omdöme, som en utanför väckelsen stående bonde
fällde, »at de så väckta umgås som Englar»6, men väckelsen
medförde tydligen en ny bättre livshållning, ett »brinnande nit i
Gudak-tighets öfningar».7 Detta erkändes också av dem som i
väckelsefenomenen ej sågo något gott utan något, som borde bekämpas.8
Även om intrycken av de sällsamma upplevelserna tyckas hastigt
ha förflyktigats hos åtskilliga, inneburo de dock en förändring i det
religiösa läget. Väckelsen skapade »läslust och andligt sinne» även
hos många av dem, som ej själva upplevde skakningar.9 »Härjämte
har i[!], i byarna eller gårdarna häromkring, mångfaldiga vaknat och
börjat omvändelsen på vanligt sätt, så at säkert öfver hälften af dem
1 Henschen t. sin fästmö, 1832 13/6.
2 Henschen t. sin fästmö, 1832 22/6-26/6.
3 Henschen t. sin fästmö, 1832 13/6. Jonas Emanuel Dynæsius, f. 1800,
d. 1862, var från 1828 verksam i Gideå, komm, i Grundsunda 1845, i Själevad
1858-62. Bygdén, a. a., III, s. 293.
4 Henschen t. sin fästmö, 1832 22/6—26/6.
5 Henschen t. Sofia Sjöborg, 1832 3/7.
6 Henschen t. sin fästmö, 1832 22/6-26/6.
7 Henschen t. Sofia Sjöborg, 1832 3/7.
8 Collin t. Henschen, 1832 17/7.
9 Henschen t. sin fästmö, 1832 13/6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
