Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Henrik Gladh, En roparerörelse i Ångermanland på 1830-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en ro parerörelse i ångermanland på 183O-talet 225
som äro mellan 15 och 25 år, kunna anses upväckta.»3 Det torde
säkerligen vara berättigat att antaga, att dessa »på vanligt sätt»
väckta haft ett dämpande och korrigerande inflytande på den
ek-statiska falangen. Ett liknande inflytande ha också några präster
haft. »De darrande» voro flitiga kyrkobesökare, och några
konflikter mellan de väckta och prästerskapet förefalla ej ha förekommit —
åtminstone ej under den första tiden. Som tidigare anförts, påstods
pastor J. E. Dynæsius själv ha »nyligen blifvit omvänd troligen på
detta ovanliga sätt»2, och komminister Uno Ulin i Själevad sades ha
förändrats samtidigt »dock ej av darrande».3 Den i juni 1832
prästvigde Matthias Häggmark, som fick sitt första förordnande i Mo,
tyckes däremot ej ha vunnit bevågenhet.4 Av prästerna i norra
Angermanland blev komministern i Sidensjö, Carl Nils Edström,
den egentlige själasörjaren för de flesta. Att så blev fallet berodde nog
ej främst på att Själevadsbyarna Billsjö och Komnäs, »där väckelserna
lara börjats»5, lågo intill Sidensjö utan framför allt på att de väckta
i honom funno en förkunnare efter deras sinne. Det är tydligen
Edström, som Henschen har i tankarna, när han, som själv om
söndagarna brukade göra sällskap till Sidensjö med några av de skakade,
säger, att en »god prest, Brandels elev, finnes i nästa församling».6
För att förhindra den psykiska smittans spridande gav denne rådet,
att man ej borde samlas flera än 3 eller 4 åt gången.7
1 Henschen t. Sofia Sjöborg, 1832 3/7.
2 Jfr ovan s. 224.
3 Henschen t. sin fästmö, 1832 13/6. Uno Ulin, f. 1784, d. 1837, komm, i
Själevad från 1828. Bygdén, a. a., III, s. 292.
4 Sara Jonsdotter t. Henschen, 1833 14/4. Hon skriver om Häggmark:
»är fruktansvärdt bara Egett värk och sådant kan intet äga bestånd han
predikar stundom rätt bra dock kryper väl någott fram som är stridande.»
Häggmark, f. 1804, d. 1871 som komm, i Själevad. Bygdén, a. a., III, s. 293 f.
5 Henschen t. sin fästmö, 1832 22/6-26/6.
6 Henschen t. Sofia Sjöborg, 1832 3/7. Edström, f. 1791, d. 1879, var
sedan 1841 komm, i Nätra. Ledamot av Evangeliska sällskapet. Bygdén,
a. a., II, s. 392.
7 Henschen t. sin fästmö, 1832 22/6-26/6. I detta brev berättade H.
också om hur länsmannen Berlin begärt Edströms tillstånd att vräka dem,
som skakades, ut ur kyrkan i Sidensjö. E. gav då svaret, att om länsmannen
»såg någon som sjelfvilligt eller af eget påfund skakades måtte han vräka ut
dem, men om skakningar kom från Gud, skulle Berlin låta bli . . .» Ingen enda
rördes av länsmannen.
15 — 45681 Kyrkohist. Arsskrit 1945
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
