Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Salomon Kraft, Vreta klosters äldre historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
salomon kraft
Inges gemål angavs inte i Prosakrönikan. Ericus Olai gav denne
Inge till gemål Ragnhild, som var ärad som helgon i Tälje, och lät
Kristina vara deras dotter. För Johannes Magnus blev Ragnhild
Inges första gemål och Helena hans andra: Helena hade frånryckts
Inge Stenkilsson och givits åt Inge Halstensson. Rasmus
Ludvigsson har, såsom inledningspartiet om Inge den yngre i »Brevis
hi-storica narratio» ger vid handen, anslutit sig helt till denna
kombination om konungens två giftermål, och han hänvisar direkt till
Johannes Magnus (»hæc Gothus»). Rasmus Ludvigssons uppfattning
kom att sätta sin prägel på den minnesvård över Inge »Filips son»
och hans gemål Helena, som på Johan III:s uppställdes i Vreta
kloster och som hyllade dem som »huius monasterii fundatores».
Johannes Messenius utbyggde uppgiften, men han undertryckte icke
vissa dubier om dess historicitet. Senare har man som regel funnit
klokast att hålla sig till 1162 som klostrets grundläggningsår.1
Vi följa Ahnlund vidare i hans väl dokumenterade utredning.
I Rasmus Ludvigssons annotationer finnas två skilda element:
uppgifter från förlagan och inslag av personlig kommentar. Förlagan
framträder i donationsnotiserna med deras distinkta upplysningar
om givare, attungtal och ortnamn. Utom konung Inge och
drottning Helena möta vi usurpatorn Magnus och hans bröder Ragvald
och Johan, konung Karl Sverkersson och hans syster abbedissan
Ingegerd, »hennes broders son» Burislav, en förut okänd Estrid och
hennes dotter Holmfrid samt konung Kol. En vacker rad av
positiva forskningsresultat låta sig härav utvinnas, det främsta
inneslutet i det faktum, att Vreta kloster är åtskilligt äldre än år 1162.
Magnus Henrikssons och hans bröders välde i Östergötland kan ej
gärna ha varit inskränkt till ett och annat fattigt år. Hans svenska
konungadöme ägde ett av sina starkaste fästen i Östergötlands
slättbygd, och det synes bliva en möjlighet att räkna med att hans
regim kan gå tillbaka till Sverkers regeringstid. Förut ha vi känt
Burislev och Kol som Knut Erikssons motkonungar. »Dessa
av-lyckan missgynnade tronkrävares anknytning till centrala
östgötabygder är väl icke oväntad, men det har sitt intresse att få den
bestyrkt.» Donatorslängden röjer att Guttorm jarl, tydligen en av
1160-talets förgrundsgestalter, haft jord ända nere i det småländska
Dädesjö. Genom notisen om att konungen Magnus även hade en
1 Historisk tidskrift, 1945, s. 323 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
