Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Salomon Kraft, Vreta klosters äldre historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vreta klosters äldre historia
235’
broder vid namn Johan torde längden kunna giva näring åt den
redan så livliga diskussionen om Jon jarl. En ny aktualitet åt detta
ämne betingas icke minst av Vreta klosters närhet till Linköpings
domkyrka och dess gamla gravinskrift om Johannes dux.1
Till Rasmus Ludvigssons kommentar få vi räkna några
genealogiska tillskott, enligt Ahnlund lätt igenkännliga. Dit hör ju främst
parentesen om att konung Inges dotter Kristina var Erik den heliges
gemål. Att »Brevis historica narratio» är ensam om detaljen, att
Magnus var konung Nils’ son, visar att här är fråga om en
inter-polation. Den beror på en förväxling mellan Magnus Nilsson, som
1134 föll vid Fotevik, och Magnus Henriksson, som senare gjorde
en invasion i Sverige. Inskottet anknyter till inledningen till
avsnittet om Inge den yngre i »Brevis historica narratio». Även
meddelandet, att Burislev var »hertug Hanses son» synes hämtat från annan
källa, och man kan misstänka samma möjlighet för uppgiften att
han varit Ingegerds brorson. »Gamble konung Suerchels son»
såsom apposition till konung Karl är självfallet inte ursprungligt.2
Innan vi taga den från tillskotten rensade donatorslängden i
bruk som källa för kännedomen om Vreta klosters grundläggning,
må vi instämma i att annotationerna med årtalen 1321 och 1237
ansluta till kända diplom. Sägnen om Kaga kyrkobygge har
likaväl som de båda leoninska hexametrarna fått sin tillbörliga
utredning av Ahnlund. Han återkommer till hithörande problem i en
utförlig exkurs och vill härvid bl. a. göra troligt, att konung
Sverker verkligen haft en son vid namn Sune Sik.3
Vi återgå till själva donatorslängden. Ahnlunds utrensning av
sekundära element gör den lätt överskådlig som historisk källa.
Det förefaller emellertid, som om hans textkritiska granskning bör
utsträckas att gälla ännu en detalj — den för hans datering av
Vreta klosters tillkomst avgörande. Han har inte funnit skäl att
pröva ens möjligheten av att jämväl »cum sua consorte Regina
Helena», respektive »sampt medh sin drötning Helena», skulle kunna
vara av sekundärt ursprung. Helenas källkritiska position stores ej
av skymten av ett tvivel: Rasmus Ludvigsson har fått sin kunskap
1 Historisk tidskrift, 1945, s. 327 ff.; jfr s. 337.
2 Historisk tidskrift, 1945, s. 326 f., 329, 331 f. och 334.
3 Historisk tidskrift, 1945, s. 333-336 och 338-351.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
