Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Stig Lindholm, Överste Christoffer Johansson Ekeblad — en fromhetstyp från 1600-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i6
STIG LINDHOLM
redan genom sitt omfång ett påtagligt vittnesbörd. Särskilt
skrivandet vare sig i bunden eller obunden form förefaller att ha varit
hans stora livsintresse, rent av stundom en lidelse, som sökte sin
tillfredsställelse i de mest sällsamma sammanhang.1
Yi lämna här inte en detaljanalys av de ekebladska samlingarna.
Av flera skäl. Dels sakna vi för närvarande nödvändiga hjälpmedel.
Stora delar ha nämligen tillkommit under den tid Ekeblad
tjänstgjorde som officer i Tyskland och flertalet källor härröra från den
tyska iöoo-talslitteraturen. Dessutom torde en dylik analys inte
ge motsvarande värde för vår undersökning, bortsett från en i och
för sig intressant bild av den synnerligen brokiga litteratur, samtiden
öste sitt vetande ur. Vi få nämligen inte fatta Ekeblads samlingar
såsom i detalj gjorda efter en bestämd princip. Mer än en avskrift
t. ex. har säkerligen stundens ingivelse eller rena kuriositetsintresset
att tacka för sin tillkomst. Detta betyder ur metodisk synpunkt,
att vi vid användandet av samlingarna ha att söka den allmänna
tendensen hos dem, ty på samma gång som de innehålla många
olikartade element, är det ju helt naturligt, att i stort sett Ekeblad
satt sin prägel på dem.
De tidigaste ännu bevarade alstren av hans hand datera sig
från 1619, och därefter finns knappast någon plats av betydelse i
hans liv, vars namn inte blivit bevarat genom någon anteckning.
Antingen har han gjort en avskrift ur någon bok, han till äventyrs
träffat på eller också själv författat eller översatt en andlig visa,
vartill platsen där detta skedde mycket noga antecknats. Denna
lust att skriva synes knappast ha avtagit med åren, snarare tvärtom.
Särskilt 1640-talet var en mycket produktiv period i hans liv.
Här kan det vara motiverat att ge en allmän översikt av
samlingarnas karaktär och innehåll. De låter sig uppdela på ett par
grupper. En mycket betydelsefull sådan utgöres av de andliga
visorna, vilka antingen äro original, avskrifter ur svenska vissamlingar,
översättningar från tyskan eller gåvor, han fått av goda vänner.
Om originalvisorna kunna vi fatta oss kort. De äro inte många
till antalet och sakna alla tecken till originalitet. Med avseende på
som du wet mig tienligett sänt mig.» 28.2. 1652. LUB: E 7. Se ock 28.7. 1652
sammastädes.
1 Vi måste avstå från en samlad framställning av denna sida hos Ekeblad.
I det följande kommer den dock att skymta fram i olika sammanhang.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
