Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Stig Lindholm, Överste Christoffer Johansson Ekeblad — en fromhetstyp från 1600-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖVERSTE CHRISTOFFER JOHANSSON’ EKEBLAD
17
sitt litterära värde avvika de knappast från de alster, som tidens
litterärt intresserade aristokrater lämnat efter sig. Utmärkande för
hans visor är en viss formell torftighet, för att inte säga
fantasilöshet, och de intressera mest genom sitt ämnesval, som huvudsakligen
är religiöst, bortsett från några tillfällighetspoem i tidens stil,
avsedda för familjehögtider.1
Värdefullare äro genast de tyska översättningarna, ty om han
själv inte förmått skapa de friska uttryck, som ge psalmen dess
psykologiska värde som ett lätt gripbart uttryck för en andlig
verklighet, så har den tyska förlagan tjänat honom som konkret
inspirationskälla. Några av dessa översättningar äro rent av mycket bra
och en av dem återkom i 1695 års psalmbok, efter att tidigare ha
varit införd i Uppsalapsalmboken 1650.2 Någon speciell tysk
psalmförfattare har han inte favoriserat. Översättningarna fördela sig
tämligen jämt på några av de mera kända bland reformationstidens
tyska psalmdiktare.
Här anmäler sig ett rätt besvärligt källkritiskt problem. Det är
nämligen ofta mycket svårt att avgöra, vad som är original och vad
som är översättning eller avskrift, ty med tidens okänslighet för
litterär äganderätt och nödvändigheten av ursprungsbeteckning
antecknar Ekeblad långt ifrån alltid källan till en översättning utan
låter den stå oförmedlat som en originalvisa. Hammarskölds3 tes
håller m. a. o. inte streck och det är således inte uteslutet, att ett
än noggrannare studium framförallt i handskrivna svenska
vissamlingar och i tyska psalmböcker ytterligare skulle reducera »original»-
1 E. kände sin begränsning. Han skriver på ett ställe: »Desse efterskreffune
Rim ähre . . . wärterrde måste alltt coregeras af den dett Bättre förstå . . .»
KB: CVI. i. 14.
2 »Wij täcke tig o Herre Christ, allas wår frälserman förwist», vilken är en
översättning av Selneckers: Wir danken dir . . . Översättningen återfinnes i
UUB: W 56. Högmarck, Psalmopoeographia, 107, menar den vara översatt av
Spegel, vilket alltså är felaktigt. I 1695 års psalmbok ingår den som nr 371.
3 Hammarsköld, Svenska vitterheten, 74, menar, att vid varje visa,
där ingen annan författare är angiven och tid och plats för författandet är
utsatt, måste man anse visan vara original av Ekeblad. Hur felaktig en sådan
uppfattning är visar följande. I LUB: E 3 förekommer en avskrift av Jacob
Eberts psalm »Du Friedensflirst, Herr Jesu Christ» med kommentaren: »Anno
1643 den 9. februarij skreff Jagh thena wisan I Frankfortt an der Oder.» I
UUB: W 56 återkommer den i E:s översättning, till vilken fogats: »Anno 1643
den 25 Julij uthij frankfort an der Oder.
2—46622 Kyrkohist. Arsshritt 1946
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
