Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Stig Lindholm, Överste Christoffer Johansson Ekeblad — en fromhetstyp från 1600-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖVERSTE CHRISTOFFER JOHANSSON’ EKEBLAD
53
sett inte ger något annat utbyte än insikten om detta, finner
Ekeblad en egenartad sorglöshet och brist på realism i människolivet:
Wij bygge väl alla stora och starka fäster
ähre här doch främmandhe giäster
Män der wij skulle till Iiuigh tidh boo
der Bygga och täncka vij suåra litet uppå.1
Under trycket av denna pessimistiska livssyn, grips Ekeblad
ofta av ångest, förenad med en stark känsla av ensamhet och
övergivenhet. Om man samlar ihop strödda notiser, finner vi, att han
omgavs av ett hushåll på omkring 25 personer2; till 1661 hade han
egen huspräst.3 Han mottog ofta besök av vänner och fränder och
själv besöker han flitigt granngårdarna. Han lever alltså i yttre
måtto på intet vis i någon isolering. Men inte dess mindre klagar
han bitterligen över ensamhet och ångest. Här kan vi studera, på
vilket avgörande sätt de religiösa elementen inte bara färgat hans
föreställningsvärld, utan även i så hög grad behärskat honom, att
han faktiskt gör sig skyldig till självbedrägeri. De yttre
omständigheternas problematik, d. v. s. barndomsintrycken o. s. v., intensivt
fördjupad av element i hans religiösa livssyn, har berövat honom
möjligheten att finna ens den anspråkslösaste ljusstrimma i denna
värld, vars hela innebörd samlar sig i begreppet »främlingskap».
På detta sätt berövas jordelivet alla sina värden, och Ekeblads
hållning mot detsamma blir närmast kvietistisk. Det gäller endast
att hålla ut. Ty på samma gång döden på ett hänsynslöst sätt
ut-blottar mänsklig makt, framgång och ära och utblottar alla lika, så
är den dock för några porten till »then eviga glädien och
herlighet-ten». Att leva rätt blir då djupast sett att förbereda sig till detta
ingående och det är i detta sammanhang livet för
1600-talsmän-niskan gärna ter sig som en enda kors-, bot- och böneskola. Kors
och vedermöda, bot och bön höra a priori med till det kristna livet.
Detta är betingat av den stora tvekamp, som går genom hela
tillvaron, tvekampen mellan Gud och Satan.4 Särskilt det av imita-
1 KB: BX. i. 79. 2 Uppgifter i LUB: e 1.
3 Herr Arvid Hygridius. Se om denne Warholm II, 501. Uppgifterna där
dock uppenbart felaktiga.
4 Detta kampmotiv möter oss på ett karakteristiskt sätt i samtidens
upp-byggelselitteratur i form av en boktitel som denna: Balck, Om then
Christe-liga Riddaren. En ganska vnderligh kamp/ som Heluetis Bestier haffua emoot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
