Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Stig Lindholm, Överste Christoffer Johansson Ekeblad — en fromhetstyp från 1600-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i54
STIG LINDHOLM
tio-föreställningar påverkade begreppet »korslidande» spelade stor
roll också för Ekeblad, vilket framgår av följande punkter på tyska,
som han nedtecknat redan 1619 på Gripsholm: 1. Alla rättrogna
möta lidande och vedervärdighet. 2. Genom kors kommer man till
kunskap om Guds härlighet. 3. Korset pålägges den troende
(»ge-laübigen») till dennes bästa. 4. Korset skola vi bära med tålamod
och glädje. 5. Genom korset bevara Gud den troende (»gelobighenn»).1
Varje punkt underbygges med bibelord. Här finner vi den kristnes
korslidande inställt i Guds stora frälsningsplan, och det är ju
alldeles uppenbart, att korslidandet tolkat på detta sätt blir en grund
för frälsningsvissheten. Därför är det ur salighetssynpunkt inte
enbart negativa associationer, som åtföljer en notis som denna:
korsbedrövelse och vedermöda har jag lidit alla dagar.2
Korsbedrövelse och vedermödan gav nämligen den fromme visshet om Guds
närvaro och omsorg.3
Men om jorden är en de många plågornas hemvist, där den
fromme lider svårt, lyser det dess mer av härlighet från Guds
paradis »Gudz glädies Rike». Med het längtan hänger sig Ekeblad åt
tanken på detsamma. En egenhändig visa från 1663 anger
situationen:
Engslan och en stoor quidha
wistas Rätt nu hos migh
öfuer alltt thett Jag måste lidha
Betänke huar väl hos sigh
en Euangelisk Christen/ och huru then H:And en sådane Christen medh sina
gåffuor och dygder tröster/ styrcker/ och på sidstonne j stridhenne uppehåller,
där riddaren helt enkelt är den kristne. Detta arbete fanns i E:s bibliotek.
1 KB: CVI. i. 14. E. har även gjort en liten belysande excerpt ur en
likpredikan över Johan Jöransson Uggla, vilken hölls av Laurentius Andrae,
pastor i Gällstad: »The fiskar, som gå i sallte wattnet ähre ädlare än the som
gå i thett friska, alltså ähre och the mäniskior, som här simma i bedrövelse
gudkj ädlare än the som i wällustene leffua. 26.2. 1652. LUB: E 3.
2 LUB: E 2. Att återfinna denna föreställnings historiska genes är icke
svårt. Den är uppenbarligen icke att finna inom medeltidsmystiken, ty för
denna var lidandet givetvis en prestation åt Gud — ej sänt av Gud. Vi möter
här istället prov på Münzers särpräglade korsmystik, där det av Gud sända
korslidandet och dennes frälsningsvilja kopplas ihop. Höll, Gesammelte Aufsätze
I. 434-
3 Understundom antecknar E. följande: Ubi nulia crux, ibi nullus Deus.
LUB: E 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
