Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gust. Arén — Sigurd Petri, De Svenska Församlingarnas i Nordamerika anslutning till den Anglikanska Kyrkan 1736—1786 - Kap. II. Förbindelserna med andra samfund - 3. Den anglikanska kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE SVENSKA FÖRSAMLINGARNA I NORDAMERIKA IOI
Borell utnämnts till prost i hans ställe.1 Han skulle ha gått så långt
i sina sympatier, att han föraktat »at heta Swensk Missionair».1 Han
skulle t. o. m. försökt att få den svenska kyrkan in under den engelskas
välde. »En närmare förening begyntes med D:r Peters och D:r Smith,
och igenom dessa herrar, som wäl äro de högsta men ej de bästa, hade
han insinuerat sig hos ofwannämnda herrar (proprietorn Penn,
ärkebiskopen av Canterbury och biskopen av London), i hopp att få sina
församlingar under engelsk protection, som torde hända än widare
försökes af honom närwarande.»1 Dessa »Wälmenta tankar» äro som
synes genompyrda av fula insinuationer mot Wrangel, och
uppgiften om att han arbetade på en förening med engelska kyrkan torde
därför inte kunna tillmätas något större värde. Vad som gör
uppgiften ännu mera misstänkt är, att detta är enda gången, som tanken
på en förening mellan de svenska församlingarna och den engelska
kyrkan vid denna tid uttalas.
Att Göranssons uppgifter om samarbete med Peters och Smith
inte äro helt gripna ur luften, framgår dock av andra källor. Så
nämner Wrangel själv i brev till domkapitlet den hjälp han fått av
en dr Smith vid utverkandet av privilegiebrevet för Vicacoa,
King-sessing och Upper Merion.2 Och dr Peters figurerar i protokollen
vid förhören med Wrangel inför Uppsala domkapitel 1769. Peters
hade fått predika i Kingsessings kyrka, och Wrangel hade inte velat
vägra av hänsyn till det engelska prästerskapet, till vilket de svenska
prästerna alltid stått i ett gott förhållande.3 Troligt är dock, att
samarbetet med Peters varit mera omfattande, än Wrangel velat
medge inför domkapitlet. Annars förefaller det tämligen onödigt,
att han låtit honom assistera vid pastor Häggblads begravning i
Vicacoa kyrka 1766. »Jordsättningen skedde på Engelska af Doctor
Wrangel och Mr Peters läste den Engelska Servicen efteråt»,
antecknade Wicksell i sin dagbok.4 Tydligt är alltså, att Wrangel ändrat
1 Göransson, Wälmenta (!) tankar, 1768, F VIII: 6, 126. (Göranssons
framställning godkänd och gillad av Wicksell o. Girelius 2.11. 1768). Göransson
menar tydligen, att Wrangel, som vid tiden för denna skrivelse var i England
på hemväg, där sökte fullfölja sina förmenta planer på anslutning till den
anglikanska kyrkan.
2 Wrangel t. domkap. 1.10. 1765, F VIII: 6, 82.
3 Utdrag af Upsala domkapitels Protocoll, hållet d. 8. Junii 1769, F VIII:
11, 172.
4 Wicksells dagbok 21.1. 1766, F VIII: 8, 118.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
