Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gust. Arén — Sigurd Petri, De Svenska Församlingarnas i Nordamerika anslutning till den Anglikanska Kyrkan 1736—1786 - Kap. II. Förbindelserna med andra samfund - 3. Den anglikanska kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114 GU ST. ARÉN OCH SIGURD PETRI
den Engelska korkan wore en och den samma, det Engelska
Ministerium inviterade och mig och mina medBröder till deras Synodal
sammankomst, hwilket jag dock höfligen afslog. Widare blefwo
åtskillige af den Swenska ungdomen insatte i deras körka till
föreståndare och flere sådane steg blefwo tagne, att locka wår Swenska
Församlings ledamöter in i deras samhälle. Om detta haft till
afseende Guds ära eller att få wår korkas ansenliga egendom i händer,
lemnar jag therhän, åtminstone war den största fara å ferde att
största delen af denna Försam. skulle försaka den lära, som genom en
Gudomlig Försyn och Swea Stormägtigste Konungars öma försorg,
nu öfwer ioo:de år blifwet bland dem bibehollen.»1 Sådana oblyga
företag kunde Wrangel inte åse overksam. Utan att invänta
till-låtelse från Uppsala domkapitel tillmötesgick han på eget bevåg
församlingarnas bön om predikan och gudstjänst på engelska.
Dittills hade hans sökt lyda sin instruktion, men församlingarnas
kritiska läge bjöd honom att frångå denna. Dessa tråkiga erfarenheter
av engelsmännen medförde också, att han slöt sig närmare det tyska
lutherska prästerskapet, medan han ställde sig avvisande till
samarbete med engelska kyrkans präster.2
Det dröjde emellertid ej länge, innan en omsvängning ägde rum.
Under Wrangels sista år i Amerika se vi honom ofta i nära kontakt
med präster från engelska kyrkan. Hur intimt och avsiktligt
samarbetet var från Wrangels sida, är ofta svårt att avgöra. De flesta
notiserna därom stamma från hans svenska ämbetsbröder, när de
till varje pris ville söka fel hos honom för att göra honom misshaglig
inför domkapitlet, vari de lyckades utomordentligt.
Så uppger Göransson 1768, att Wrangels förändrade inställning
skulle ha blivit märkbar vid den tidpunkt, då han fick veta, att
1 Wrangel, Bilaga till hosgående ödmjuka skrifwelse 24.8. 1761, F VIII:
6, 56. — Även Wicksell uppger, att Vicacoa rika kyrkoegendom utgjort en
lockelse för den engelska kyrkan, liksom också för den tyska. (Underdånigt
betänkande, Stockholm 6.3. 1775, F VIII: 3, 241) — Jfr även nedan s. 111 f.
om den svenska församlingens i Manathanim förening med engelska kyrkan
på platsen.
2 Redan innan frågan aktualiserats genom prästens i Chester aktion, hade
Wrangel uppmanat sina ämbetsbröder att sluta upp med att åtaga sig
prediko-uppgifter i engelska församlingar. Han motiverade detta med att de svenska
föisamlingarna krävde sin man helt. (Wrangel t. ärkeb. 13.10. 1760, F VIII:
6, 50.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
