Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gust. Arén — Sigurd Petri, De Svenska Församlingarnas i Nordamerika anslutning till den Anglikanska Kyrkan 1736—1786 - Sammanfattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13-2
GUST. ARÉN OCH SIGURD PETRI
Vi ha redan tidigare påpekat, att detta dokument betecknar
avslutningen på en utvecklingsprocess, som ledde de svenska
amerikaförsamlingarna bort från den svenska kyrkan in i den anglikanska.
Denna utveckling började redan under den tid då Svedberg stod
som högste ledare för församlingarna, och redan då fick den sin
slutgiltiga inriktning, främst genom det intima samarbete, som inleddes
med den anglikanska kyrkans präster.
Den påskyndades genom en mångfald faktorer, främst brister i
ledningen, många gånger oförsvarliga men ofta beroende på faktorer,
som det inte var möjligt att behärska; härigenom stöttes folket bort
från den svenska kyrkan. Under 1730- och 1740-talen inträffade de
stora vakanserna; ingenting var naturligare än att de svenskar, som
saknade egen präst, sökte sig till en kyrka, som haft ett så intimt
samarbete med deras egen. De täta ombytena av präster skapade en
stark irritation i församlingarna. Tidvis fingo dessa också dragas
med så olämpliga präster, att de, som hade några andliga behov, sökte
sig till andra samfund. När det blev bråk mellan prästerna och när
domkapitlet ville sätta en oduglig präst till ledare över församlingarna
i strid mot det allmänna önskemålet i församlingarna, som ville
behålla den präst de med rätta lärt sig att sätta värde på, då rubbades
på allvar tilliten till hemlandets kyrka. När sedan församlingarna
skulle påtvingas hela det ekonomiska ansvaret för ett företag, som
de hade så tråkiga erfarenheter av, var det inte att undra på att de
med nöje avstodo därifrån, helst som företaget fortfarande skulle
dirigeras av samma ledning, som tidigare visat en kompakt
oförståelse för deras oftast berättigade önskemål.
Utvecklingen både påskyndades och bromsades genom de
förbindelser, som knötos med andra kyrkor. De olika samfunden mitt
i församlingarnas områden bidrogo till att uppluckra församlingarna
inifrån. Kanske bromsades farten något genom förbindelserna med
tyska kyrkan; men skillnaden i språk och tyskarnas pietistiska och
herrnhutiska sympatier i början gjorde dessa förbindelser till en
angelägenhet huvudsakligen prästerna emellan. Engelsmännen däremot
hade dessutom försprång i tid, och då förbindelserna med dem
intensifierades på 1760-talet, innebar detta endast, att man inte längre
spjärnade emot utan i stället påskyndade den utveckling, som
obönhörligt drev församlingarna i famnen på den anglikanska kyrkan.
Ty utvecklingens gång bestämdes främst därigenom att den all-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
