Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Erland Ehnmark, Övning och inspiration. Kring »Den levande Gudens» inledningskapitel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2C>4
ERLAND EHNMARK
moralism och tro, så äro därmed tvenne åskådningar karakteriserade.
Det borde då vara fråga endast om vem som haft dessa åskådningar,
d. v. s. om ett historiskt och psykologiskt konstaterande.
När nu Holmström medger denna distinktion men ej den mellan
spontan religion och övningsreligion, är anledningen, att termen
spon-taneitet endast skulle ånge en psykologisk skillnad (s. 334 ff.). Med
spontan religion skulle endast upplevelsens intensitet vara betecknad.
Och skiljer man religionsformer efter upplevelsens grad, anlägges en
kvantitativt psykologisk betraktelse, ej en kvalitativt principiell
(s- 337. 356, 376 f.). Därmed är nu till en början formen tänkt såsom
mera subjektiv än innehållet. Emellertid är också innehållet känt
endast som ett psykologiskt faktum. Det är icke mera objektivt än
formen. Vidare skiljer Holmström icke mellan åskådning och det
som ger anledning till en åskådning, dess psykologiska motiv.
Anledningen till att vissa mystiker uppfattat frälsningen som en gåva,
kan kanske sägas vara en metodisk kortslutning. Men detta gäller i
så fall i lika grad om all inspiration — och det gäller också om den
evangeliska frälsningserfarenheten. Den evangeliska åskådningen
om nådens betydelse är i första hand given som ett psykologiskt
faktum, på samma sätt som verkreligionens åskådning om förtjänstens
betydelse. På denna punkt innebär Holmströms kritik en inre
motsägelse. I varje fall inverkar den psykologiska uppkomsten av en
åskådning icke på dess principiella betydelse. Alldeles oavsett de
motiv, som psykologiskt betingat uppkomsten av föreställningen om
frälsningen som en nåd, kvarstår denna åskådning som grund för en
principiell distinktion, i den mån som nåden anses ha principiell
betydelse. I fråga om denna åskådning har Holmström icke uppvisat
någon skillnad mellan de av Söderblom anförda mystikerna och
tros-religionens män — det gäller alltså här uteslutande frälsningsfrågan,
icke gudsbilden, som i denna distinktion icke berörts av Söderblom.
Holmström tycks skilja mellan kvalitativt olika innehåll och
kvantitativt olika form (s. 328, 336 f., 343, 355, 377, 379). Men tron på
de egna gärningarnas betydelse å den ena sidan, upplevelsen av
frälsningen som en gåva å den andra, innebär ett religiöst innehåll lika väl
som gudsbildens egenskap av personlig vilja eller oändligt vara. Med
formen följer ett innehåll.1 Vad Söderblom åsyftat med termen spon-
1 Holmström finner, att på ett ställe i DLG den kvalitativa motsatsen
ej är »lika helt undanskymd av den psykologiska komplementssynpunkten»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
