Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Emil Liedgren, Neologien, romantiken, uppvaknandet 1809—1823 (Gunnar Westin) - Tage Larsson, Reformen i brännvinslagstiftningen 1853—1854 (Gunnar Westin)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR
3°365
och han tillägger träffande (s. 218 f.): »Skillnaden är ej stor mellan denna
åskådning och vad vi i Sverige kallat neologi.»
Den problematik, som skapades genom detta tidsskedes olika rörelser,
efterverkade i den följande delen av 1800-talet, och man måste fråga,
varför inte undersökningen fullföljdes till åtminstone framemot
1840-talet. von Rosensteins och Wallins, Geijers och Tegnérs tidevarv hade
då väsentligen nått sin avslutning.
G. Wn.
Tage Larssox, Reformen i brännvinslagstiftningen 1853—1854.
Förhistorien. Akad. avhandling. Sthm 1945. Oskar Eklunds
bokförlag, i distribution. 587 s. Kr. 12: —
Detta är en i många avseenden högst imponerande avhandling, som icke
saknar intresse för kyrkohistoriker. Förf. disputerade för något över ett
år sedan vid Göteborgs högskola, och han fortsätter sina undersökningar
på området. Det har gått för honom som det har hänt för andra: man
nådde aldrig fram till ämnet, förhistorien blev en egen avhandling.
Förf. har ägnat grundliga forskningar åt framförallt de ekonomiska,
tekniska och nykterhetspolitiska orsakerna till den ingripande
förändringen i mitten av 1850-talet. I en klargörande inledning fixerar han
först problemen, skärskådar och kritiserar deras tidigare behandling och
uppehåller sig särskilt vid den omdebatterade frågan, i vilken grad den
religiöst motiverade föreningsrörelsen, »den wieselgrenska», övade
inflytande på husbehovsbränningens försvagande och bortdöende. Förf.
fastslår, att det var en samverkan av olika faktorer, men han synes lägga
den större vikten vid de tekniska och ekonomiska faktorernas betydelse.
Han förklarar också, att då brännvinsbränningen 1855 blev en högt
beskattad och strängt kontrollerad fabriksbränning, upphörde den helt
att vara ett privilegium för jordbruket. Det var tidigare ett nära
samband mellan jordbruket och bränningen, drankfodringen var ett viktigt
led i boskapsskötseln, och brännvinet utgjorde en för lantmannen lätt
avsättbar vara mot kontant inkomst.
Dessa ekonomiska förhållanden gjorde, att även prästerna, som dels
ofta var jordbrukare och dels hade sina löner beräknade i
spannmålspriser i nära anknytning till brännvinshanteringen, också hade mer eller
mindre fastlåsts vid denna. Brännvinsbränning förekom också allmänt
vid boställena, och seden var inte lätt att bryta. Därför väckte det så
mycket mera uppseende, när präster i så stor utsträckning anslöt sig till
den Scott-Wieselgrenska rörelsen. Det var dock ofta det obefordrade
prästerskapet man fann där. För denna rörelse redogör också Larsson,
och man kan ge honom vitsordet att ha noggrant och utförligt behandlat
även denna sida av saken. Ytterst intressant är hans beskrivning i de
fem kapitlen under avdelning IV, Nykterhetsrörelsens
upplysningsverksamhet. Där rör han sig visserligen rätt mycket med andra forskares
23*—46622
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
