Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Festskrift tillägnad B. Rud. Hall (Teol. lic. Henrik Gladh) - G. O. Rosenqvist, Finlands kyrka i det senaste halvseklets brytningstider (Gunnar Westin)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR
3°373
Småländska folkskoleinteriörer från 1880- och i8go-talen av
folkskolläraren H. Vrethammar påminner läsaren om de svårigheter, som
skolans företrädare även i relativt sen tid haft att bemästra. Man får ett
livligt intryck av den ofta sega energi, som 1800-talets folkskollärare
tvingades uppbjuda för att ej alldeles duka under. Det moderna svenska
undervisningsväsendets beati possidentes och för övrigt hela den
generation, som lever på arvet från folkskolans genombrottsår, har anledning
att begrunda pionjärernas otacksamma insats. Inspektörernas arbete
för att skapa bättre arbetsförhållanden för lärarna möttes på många håll
med misstro och avoghet men blev av allra största betydelse. Det är,
såsom professor H. Pleijel påpekar i sin skildring av Abraham Rundbäck
som folkskolinspektör, ganska oförklarligt, att det dröjde ända till
1859-60 års riksdag, innan man fattade beslut om att utbygga skolans
organisation genom anställande av inspektörer. Rundbäcks anteckningar
rörande sin verksamhet för folkskolan ger emellertid några festliga
exempel på att inspektörernas arbete i åtskilliga fall behövde inriktas också
på själva lärarutbildningen och metodiken. Man delar obetingat Pleijels
beundran för Abraham Rundbäck.
Vådan av en alltför detaljerad organisation i skolväsendet
understrykes av rektor Erik Ehlin, som i sin uppsats om Läraren och
skolorganisationen exemplifierar, huru organisationen ibland kan döda
arbetsglädjen och hindra initiativen.
Flera andra bidrag i festskriften vore värda ett utförligt omnämnande.
Här skall till slut endast nämnas ett par bidrag från grannländerna. D:r
Phil. Olaf Carlsen skriver Et Kapitel af Rousseaustudiet i Danmark och
folkskollärare K. V. Åkerblom söker besvara frågan: Huru tidigt har
allmogen i svenska Österbotten lärt sig läsa och skriva?
Henrik Gladh.
G. O. Rosenqvist, Finlands kyrka i det senaste halvseklets
brytningstider. Åbo 1946. Gleerups förlag. 319 s. Pris kr. 9: 50.
Hösten 1941 höll professor G. O. Rosenqvist åtta Olaus
Petriföreläs-ningar vid Uppsala universitet, och dessa föreläsningar har han sedan
dess bearbetat och väsentligen utvidgat. Resultatet är föreliggande
digra arbete, som ger en klar och mångsidig överblick över förhållandena.
Rosenqvist har speciella kvalifikationer för uppgiften. Hans fader
var en av centralgestalterna under den skildrade tiden, och själv har han
personligen levat med under större delen av perioden. Den sakliga och
välskrivna framställningen har sina dramatiska punkter såsom man kan
förstå, när man tänker på landets politiska öden från Bobrikovs tillträde
till det tsaristiska generalguvernörsämbetet i Finland 1898 till det senaste
krigets prövningar. Kyrka och kulturliv har varit utsatt för stora
påfrestningar, och förf. döljer inte, att man inte alltid bestått provet. Det
är en uppriktig och förtroendeväckande redbarhet i förf:s beskrivning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
