Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Festskrift tillägnad B. Rud. Hall (Teol. lic. Henrik Gladh)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
362
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR 3°372
experimentet är nödvändigt, att den preliminära hypotesen inte får
influera på tolkningen av resultaten, måste också vid den historiska
undersökningen granskningen av källorna och excerperingen av dem ske
utan inverkan från en viss förhandsuppfattning eller en bestämd
inställning till uppgiften.» — S. undersöker tendensen i de före och under
riksdagen ingivna memorialen i skolfrågan och bemöter Warnes
uppfattning om den praktiska fromhetsriktningens betydelse för
folkundervisningssträvandena vid denna riksdag. Han ser i stället initiativen
som en reaktion mot de ekonomiska och sociala förhållandena på
landsbygden och den därmed sammanhängande sedliga urartningen. Därmed
är också en antydan given till orsaken varför så ringa resultat nåddes.
Såsom redan Cavonius påpekat för Finlands vidkommande, lade
landsbygdens ekonomiska förhållanden hinder i vägen för en reform i önskad
riktning. Till samma problem återkommer för övrigt Cavonius i
festskriften i sin studie över Folkskollärarutbildningens förhistoria i Finland.
Ett inledande avsnitt i 1800-talets debatt om bekännelsefrågan får
en fängslande behandling i professor S. Kjöllerströms undersökning
P. Wieselgren och E. G. Geijer om svenska kyrkans bekännelseskrifter.
Wieselgrens juridiskt-legalistiska syn inspirerade under hela 1800-talet
olika förslag till ändring av kyrkolagens första paragraf till
överensstämmelse med innehållet i 1809 års regeringsform. Det var emellertid
Geijers historiska och religiösa syn på kyrkans bekännelseskrifter, som
slutligen — vid kyrkomötet 1893 — segrade.
Till de kyrkohistoriska framställningarna är också att hänföra
folkskollärare I. Johanssons skildring Norrlands första skola. Ett
400-års-minne, för vilken han kunnat tillgodogöra sig även den senaste
forskningens rön i Ragnar Ohlssons avhandling om Abraham Angermannus.
Överlärare S. Wikbergs uppsats om Michael Agricola visar än en gång
denne forskares förmåga till ett i bästa mening pedagogiskt
framställningssätt.
Det är helt naturligt, att en festskrift, som ägnats B. Rud. Hall,
skall domineras av undersökningar om undervisningens historia. Flera
av bidragen ger också bakgrunden till dagens pedagogiska debatt. Så
låter fil. lic. Harry Ohlsson Några röster från den allmänna svenska
medborgar fostrans förberedelsetid komma till tals — alltifrån
hälsingborgsprosten Hans Bergeström (1766), som i sin syn på de sociala frågorna
tydligen var åtskilligt fore sin tid, till Geijer. — Med utnyttjande
av-delvis nytt material tecknar läroverksadjunkt Karl Larsson Agardh som
skolpolitiker, närmast hans insats i den s. k. stora skolkommissionen
1825-28, där han ivrigt pläderade för enhetsskoletanken. Den
demokratiska struktur som alltid tidigare kännetecknat den svenska skolan
— från trivialskolan till universitetet — ville A. bibehålla, även sedan
staten sörjt för allmän folkundervisning. Mot fattigskoleidén ställde A.
nationalskolan. Sin klart demokratiska syn på skolfrågorna deklarerade
A. även som biskop, bl. a. i sitt uppmärksammade tal i Karlstad 1837
»Om de lägre folkklassernas upplysning».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
