Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historisk återblick - Den nyare tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
den evangelisk-lutherska församlingens i yttre avseende
främste medlemmar i sitt land». Detta är också uppenbart
av det namn, »Notbischöfe», Luther i sin skrift »Exempel,
einen rechten christlichen Bischof zu wählen» av år 1542
ger den världsliga överheten i dess förhållande till kyrkan.
Han betraktar den ifrågavarande anordningen snarast
såsom en tillfällig, av det förhandenvarande nödtillståndet
framkallad anordning, som, när förhållandena så lämpligen
medgåve, kunde efterträdas av en annan sådan. Luther
var ju heller aldrig fullt nöjd med detta kyrkoregemente.
Om också utvecklingen i andra protestantiska länder
delvis gick andra vägar med avseende på kyrkans organisation
o. s. v., har den ju i de flesta av dessa lett till liknande
resultat: landskyrkor ha organiserats, som med större eller
mindre rätt kunna betecknas såsom statskyrkor. Dylika
ha införts bl. a. i de nordiska länderna och i England,
samtliga med bevarat biskopsdöme.
Den utveckling, som här ovan i stor korthet skisserats för
Tyskland och andra länder, i vilka reformationen vann
insteg — och till dessa begränsa vi oss även i det följande —
fortsattes under de närmaste århundradena. Ett nytt
betydelsefullt inslag i denna utveckling kom emellertid nu till
genom den nya statsuppfattning, vars ursprung kan ledas
tillbaka ända till 1600-talet, men som sedan allt mer och
mer utvecklats, den sekularistiska. Härom säger Hjärne1:
»Under religionsstriderna hade emellertid, i sammanhang
med allmänna kulturinflytelser, en ny åskådning av
statsmaktens väsen utvecklat sig, den som kan kallas deri
sekularistiska. Staten betraktades som i främsta rummet en
rent världslig organisation, icke vilande på kyrklig eller
överhuvud religiös grund. Kyrkan betraktades som ett
samfund under statens skydd, inom staten liksom alla andra
samfund. Därmed uteslöts ej, att staten kunde, av prak-
1 Stat och Kyrka, sid. 170 f.
3 Kyrka och stat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
