Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historisk återblick - Den nyare tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
tiska skäl, bevilja kyrkan eller någon viss kyrka vissa
förmånsrättigheter under förbehåll av sin egen fortfarande
kontroll. Men alltmer framställdes såsom ett kulturkrav, att
staten skulle bevilja tolerans också åt oliktänkande i
religiösa frågor, ävensom åt deras samfund, för så vitt som
dessa ej inkräktade på statsmakten ooh samhällsfriden. Så
mycket nödvändigare var det då, att statsmakten själv
höjde sig till en så stark och ingripande myndighet som
möjligt. Det var därför som den absoluta monarkien (’den
upplysta despotismen’) omfattades med så stora
sympatier just av dem som påyrkade full religiös tolerans.
Denna åskådning fann sitt uttryck inom protestantismen
i ett nytt kyrkobegrepp, enligt vilket kyrkan var ett kollegialt
ordnat samfund inom staten, stod under dess uppsikt och
åtnjöt dess bistånd. —
Det är också denna sekularistiska uppfattning, som
bryter igenom under franska revolutionen, varmed nutidens
kyrkopolitiska skede inledes. Det visade sig dock snart nog,
att ej heller denna åskådning kunde bilägga den spänning,
som från äldsta tider råder mellan statsmakt och kyrka.»
Förhållandet mellan dessa har från slutet av 1700-talet
överallt undergått genomgripande förändringar, vilka i flera
länder redan lett till och på andra håll synas tendera mot
en fullständig omändring av det gamla. Ännu vid tiden
omkring 1789 voro stat ooh kyrka i nära nog hela
kristenheten betydligt närmare förenade med varandra, än vad nu
är fallet. Det fanns blott kristliga stater inom kristenhetens
gamla råmärken, och nära nog uteslutande konfessionellt
kristliga. Toleransens princip hade ju visserligen, särskilt
inom de ledande protestantiska staterna, börjat att
tillämpas, och i vissa stater funnos redan tolererade kristna
samfund vid sidan av statskyrkorna. Men i stort sett var
toleransen vid denna tid, åtminstone i praktiken, ett undantag.
Kasta vi en blick på de nordamerikanska fristaterna, finna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
