Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historisk återblick - Den nyare tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
vi, att förhållandena där i stort sett voro ensartade med de
europeiska. Dessa stater hade allt ifrån sin uppkomst ett
episkopalt statskyrkodöme, förbundet med en tolerans, som
väl sträckte sig längre än den europeiska i regeln gjorde,
men som dock ingalunda var obegränsad, och det skulle
dröja årtionden, innan den fulla religionsfriheten även här
var uppnådd.
Den nära förbindelsen mellan staten och kristendomen,
och med en kristendom av bestämd konfessionell typ,
framgår också därav, att staten nästan överallt betraktade de
kyrkliga ärendena som en uppgift, som helt naturligt
till-fölle staten. I de protestantiska staterna voro vid 1800-talets
början mångenstädes stat och kyrka så nära sammanslutna,
att blott en ganska blygsam inre självständighet var
kyrkorna medgiven. I regeln har dock även härvid de gamla
bekännelserna och kyrkoordningarna, som kanske bestått
oförändrade sedan kyrkornas tillblivelse såsom evangeliska
kyrkor, icke blott av staten lämnats oförändrade utan t. o. m.
funnit statligt skydd. Staten har också låtit de gamla
bis-kopsdömena och konsistorierna bestå. Kanske var, när
staten icke använde sin maktfullkomlighet att i yttre avseende
omgestalta den givna kyrkorätten och det därför i
allmänhet ännu icke kom till någon mera betydande
omgestaltning av de kyrkliga rättsförhållandena, den huvudsakliga
grunden härtill, att regeringarna i allmänhet ej ägde
tillräckligt intresse för de kyrkliga förhållandena för att
omgestaltande ingripa i desamma.
Vid tiden omkring 1800 börjar emellertid såväl inom de
protestantiska länderna, vid vilka vi här huvudsakligen
dröja, som även inom de katolska staterna en rörelse, som
mer och mer skulle omgestalta det nu i korthet tecknade
läget. En ändrad uppfattning av själva statsbegreppet
utgör väl den huvudsakliga grunden för denna rörelse, även
om kyrkorna i sin mån kunna sägas ha bidragit till den-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
