Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om rätt till utträde ur Svenska kyrkan och därmed sammanhängande frågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
ändringar i den fyra år förut antagna lagen, att en person
skulle under vissa villkor kunna mot sin vilja från svenska
kyrkan skiljas, samt att utträde ur densamma skulle
medgivas även den, som önskade övergå till främmande icke
kristet samfund, samt utan skyldighet att uppgiva samfund,
till vilket man ville övergå. Liknande motioner väcktes
sedan gång efter annan under de närmaste årtiondena såväl i
riksdag som i kyrkomöte. Vad man med dessa motioner
ville vinna kunde växla, dock synas motionärerna
regelbundet ha återkommit till kravet, att den, som nått vederbörlig
ålder och önskade ur svenska kyrkan utträda, skulle äga
rätt att göra detta utan skyldighet att uppgiva annat
trossamfund, varuti han ämnade inträda. Först 1908 beslöt
andra kammaren med anledning av en av E. Räf väckt
motion att anhålla, det Kungl. Maj:t ville låta utarbeta och
för riksdagen framlägga förslag till sådan ändring av
dis-senterlagen, att det måtte lämnas tillfälle för varje svensk
medborgare, som fyllt 21 år, att utträda ur den svenska
kyrkan utan skyldighet att uppgiva något trossamfund, vartill
han ämnade övergå. Vid följande års riksdag väcktes en
liknande motion av hovrättsrådet K. J. Ekman. I denna
påpekade motionären, att genom en åtgärd i föreslagen
riktning kyrka och stat skulle komma att förbliva intimt
förbundna med varandra men ändå komma att stå relativt
självständiga, samt att rätten till fritt utträde ur kyrkan,
som sålunda skulle medföra en principiell omgestaltning
av förhållandet mellan stat och kyrka, också skulle
medföra nödvändigheten av att närmare reglera förhållandet
mellan kyrkan å den ena sidan och å den andra såväl de
henne fortfarande tillhörande som de utom henne stående
statsmedlemmarna. Med anledning av denna motion samt
tvenne andra vid samma riksdag väckta, närbesläktade
motioner beslöt riksdagen dels att i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla, att Kungl. Maj:t ville taga i övervägande, under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
